Regissören Johan Bark, för närvarande regiassistent på Kulturhuset Stadsteaterns storproduktion "The Sound of Music", har regisserat föreställningar som tidigare visats i USA, Irland, Skottland, Frankrike, England och i Sverige. Nu förbereder han tillsammans med Vingåkers kulturskola för att spela den nyskrivna pjäsen Återvändaren.
– "Återvändaren" är en vandringsföreställning med dans, musik och teater. Där följer publiken karaktären Charlie som försöker hitta tillbaka till sitt ursprung.
Barn och ungdomar från förskolan upp till nionde klass ska fylla scenen tillsammans med sina lärare, för att spela upp delar av pjäsen. Handlingen kretsar kring barnet Charlie, som är ättling till en familj från Vingåker som emigrerade till Amerika. Pjäsen börjar med att Charlie återvänder till bygden med ett låst, nedärvt skrin som saknar nyckel. Charlies uppgift blir att hitta nyckeln igen.
– Skildringen av Vingåkers anrika historia förstärks av föreställningens visuella berättande från slottet.
Under sökandet får både Charlie och publiken lära sig mycket om Vingåkers historia och dess historiska personligheter. Allting som framförs är nyskrivet material, framtaget speciellt för pjäsen av skolans lärare. Pianopedagogen Christoffer Nordenström har komponerat musiken, sångpedagogen My Kullsvik har skrivit sångtexterna och danspedagogen Camilla Klemming har koreograferat.
– Jag har jobbat med projekt som har angränsat till vandringsteater. I fem år jobbade jag på ett kulturcenter utanför New York som drivs av en amerikansk regissör som heter Robert Wilson, säger han och fortsätter:
– Där skapade vi installationer som publiken fick gå mellan varje sommar. Installationerna var lite mer lösryckta men då fick jag i allafall erfarenhet av hur man lotsar människor och hur man ramar in så att det känns lite förhöjt.
Johan Bark drivs väldigt mycket av teatermagin, och tycker att teater inte får bli så "showigt" att det blir lite plastigt och ytligt.
– Men jag tycker om häftig scenografi som saker som kommer ner från taket eller spännande ljussättningar.
Enligt Johan Bark är teatern ett förhöjt medium som handlar om eskapism, där publiken kollektivt köper en gemensam tro och fantasi.
– Den tråkigaste föreställningen jag vet är i ett vardagsrum i fyra timmar, där man hör ljud av en klocka som tickar.