Anders Möllers bok "Konsten att flytta till landet" släpptes den 25 oktober.
På vägen mellan Vingåker och Brevens Bruk svänger en liten grusväg av mot Lundbyskog. Några kilometer in ligger en stor tomt med ett litet hus som byggdes 1855. Där bor Anders Möller, reportern från storstaden som flyttade ut till landet.
– Jag har alltid haft en dröm om att flytta till landet. Som tonåring läste jag Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau som byggde en stuga i skogen och bodde där, säger han.
Anders Möller kommer från Göteborg och arbetade som journalist både där och i Stockholm innan han hamnade på Sörmlands nyheter. När han då bytte trerummaren i Stockholm mot en etta i Nyköping blev det pengar över som han kunde investera i en gård.
– Jag var runt och tittade på massor av gårdar men fastnade för den här. Den hade bra läge och inget akut renoveringsbehov.
Från början var ambitionen att odla sin egen mat och vara självförsörjande. Men han märkte snabbt att det skulle innebära väldigt mycket jobb för en väldigt ensidig kosthållning.
– Att odla sin egen mat är inget man sköter med vänsterhanden. Det är lite det som är tanken med boken: visa att man inte behöver leva upp till storstadsmyterna om livet på landet. Det är inget krav på att alla ska odla sin egen potatis, har man en granne som är bra på det är det väl bättre att köpa därifrån – man blir inte en sämre jordbrukare av det, säger han.
Anders Möller pratar om att livet som bonde har romantiserats mycket under de senaste åren. Tv-serier som till exempel 100% bonde menar han riskerar att ge folk en skev bild av livet på landet.
– Jag gillar verkligen den men det är en tv-produktion, alla hade inte en egen kvarn på 1800-talet. Man delade med sig, det är samarbetet som bygger civilisationen.
Gårdens bostadshus byggdes 1855.
Anders Möller inser att han kan uppfattas som negativ eftersom han tar upp problem med livet på landet, men själv ser han det snarare som att han kommer med lösningar.
– Min lösning är att anpassa sig till verkligheten, jag är jättenöjd med mitt liv på landet nu när jag har anpassat mig, säger han.
Idag tjänar han sitt uppehälle genom att sälja egenproducerade såser, saltblandningar och glögg. Men vägen dit har inte varit spikrak.
– Jag provade mig fram och sålde på marknader, det som inte sålde slutade jag bara att tillverka. Jag kan inte konkurrera med de som producerar tonvis av samma saker. Nu har jag tagit fram unika produkter som bara jag har.
De två attefallshus han byggt på gården är nästan färdigställda och ska bli arbetskök och lagerlokal.
Anders Möllers bok heter Konsten att flytta till landet och den bygger på hans egna erfarenheter. Men även om han länge jobbat med att skriva var det aldrig självklart att boken skulle bli till.
– Hade inte förlaget tagit kontakt med mig hade det aldrig blivit någon bok, jag har alltid obegränsat med saker att göra här. De ville vara snälla och ge mig tid men jag fick tjata på min redaktör att ge mig deadlines, det är så jag är van vid att jobba, säger han.
Anders Möller framför sin anlagda sjö där han har planterad in flodkräftor, därav det grumliga vattnet.
Förutom att ta hand om gården, bygga och renovera byggnader, producera egna livsmedel och skriva en bok, driver Anders Möller också en Youtube-kanal med samma namn som hans blogg: Från Stockholm till vägens slut, eller FSTVS.
– Jag gör allting själv, jag visar hur en vanlig människa jobbar och visar även det som går fel. Idén är att folk kan lära sig av misstagen.
Ett av projekten han visar på kanalen är byggandet av de attefallshus på gården som ska bli lager och arbetskök.
– Hittills har jag gjort allting hemma i huset. Jag ser fram emot att kunna gå till jobbet, det blir mer renodlat, säger han.
Anders Möller framför äppelodlingen som med två tappra undantag åts upp av hungriga hjortar som lyckades ta sig genom stängslet och in på gården.
Anders Möller vill porträttera vardagen på landet som den verkligen är – både krävande och tillfredsställande. Men han tycker inte att ensamheten är ett problem.
– Har man behov av att ha människor omkring sig kan det bli ensamt, men jag kan ju ha fullt upp här i flera dagar utan att prata med någon. Och jag träffar grannarna regelbundet, jag känner mina grannar bättre nu än jag gjorde när jag bor i stan. Här hjälper man varandra mycket mer.
Han säger också att han aldrig har ångrat att han gav upp storstadslivet.
– Nej, visst har det funnits ögonblick av tvivel, man går inte runt och är lycklig bara för att man bor på landet. När ladugården brann ner efter en renovering, det var inte roligt. Men jag har aldrig känt att jag vill ge upp drömmen och flytta tillbaka till stan, säger han och funderar lite innan han tillägger:
– Men ibland kan jag känna att jag vill ha semester.