à talet mot USA:s expresident Donald Trump vÀcktes i tisdags. Det innehÄller 37 punkter och en mÀngd tidigare okÀnd information. DÀr finns fotografier, sms-konversationer med Trumps inre krets och detaljer om vad de hemligstÀmplade dokumenten innehÄller.
ââDet finns bilder som en av hans anstĂ€llda tagit dĂ€r en lĂ„da fallit till golvet, dokumenten hade spridits överallt. Vissa var mĂ€rkta som "bara tillgĂ€ngliga för vĂ„ra fem nĂ€rmaste allierade", som ramlat ut pĂ„ golvet, berĂ€ttar Catherine Ross.
Hon Àr juridikprofessor vid George Washington University i USA:s huvudstad. Med tanke pÄ de detaljer som har avslöjats Àr hon inte förvÄnad över valet att Ätala.
ââDet var oundvikligt för brotten Ă€r sĂ„ allvarliga. Konsekvenserna för den nationella sĂ€kerheten Ă€r sĂ„ allvarliga. Att inte Ă„tala hade underminerat nyckelprincipen i vĂ„r demokrati om att ingen stĂ„r över lagen, sĂ€ger hon till TT.
Ny nivÄ
Enligt Ätalet innehÄller dokumenten kÀrnvapenhemligheter och information om sÄrbara omrÄden i landets försvar, liksom vedergÀllningsplaner.
Domaren Aileen Cannon har begÀrt att Trumps advokater ska genomgÄ bakgrundskontroller för att de ska fÄ grönt ljus att hantera sÀkerhetsklassat material, ett tecken pÄ hur hemliga pappren Àr. Vissa av dokumenten hade sÄ hög sekretessklass att de bara fick förvaras i sÀrskilda lokaler. Nu har en del papper varit i lÄdor i olÄsta utrymmen, bland annat pÄ en scen i en festlokal.
ââNivĂ„n av respektlöshet för de hĂ€r viktiga dokumenten Ă€r hĂ€pnadsvĂ€ckande, sĂ€ger Ross.
Hon understryker att dokumenten kan innehÄlla kÀnsliga uppgifter kopplade till allierade lÀnder, dÀr hon rÀknar in Sverige.
ââDet hĂ€r betyder att era metoder för att samla in underrĂ€ttelser kan ha Ă€ventyrats, med tanke pĂ„ hur mycket underrĂ€ttelser som delas med USA.
Svagt försvar?
I Ätalet berÀttas ocksÄ hur Donald Trump medvetet visat upp hemliga dokument för andra personer, nÄgot som kan komma att tas upp i en separat rÀttegÄng. Vidare belyses att expresidenten vÀgrat lÀmna in material nÀr riksarkivet och FBI begÀrde det. Han ska till och med ha luftat tankar pÄ att förstöra dokumenten.
Juridikprofessorn ger inte mycket för Trumpsidans försvar, bland annat att processen Àr en politiskt motiverad hÀxjakt. Trump har ocksÄ hÀnvisat till att han haft rÀtt att inneha pappren enligt presidentregisterlagen.
ââHan hittar bara pĂ„. Presidentregisterlagen sĂ€ger det exakt motsatta, sĂ€ger Ross.
ââDen skapades efter Nixons presidentskap för att sĂ€kerstĂ€lla att det hĂ€r Ă€r allmĂ€nhetens papper. De tillhör det amerikanska folket via riksarkivet.
Inget uppskov
Det Àr möjligt för en tidigare president att begÀra undantag och fÄ tillgÄng till dokument om de exempelvis skriver en bok.
ââMen för det första behöver man dĂ„ inte originalhandlingarna och för det andra sĂ„ begĂ€rde han aldrig nĂ„gra undantag, sĂ€ger Ross.
Trump har ocksÄ sagt att han inte har haft tid att gÄ igenom lÄdorna, som enligt uppgift Àven innehöll tidningsurklipp, skjortor och skor.
ââHan hade kunnat lĂ„ta sina advokater begĂ€ra 30 dagar för att gĂ„ igenom alla lĂ„dorna, men det gjordes aldrig, sĂ€ger Ross.
OkÀnt territorium
Vad som hÀnder framöver Àr oklart dÄ omstÀndigheterna Àr unika. Det Floridadistrikt dÀr Ätalet vÀcktes Àr kÀnt för att hantera Àrenden snabbt. Det skulle kunna innebÀra rÀttegÄngsstart i september.
Trumps strategi blir antagligen att i första hand försena.
Han kan ocksÄ göra en uppgörelse med Äklagarsidan Ànda fram tills det att juryn fattar sitt beslut, enligt Ross. Döms den tidigare presidenten och nuvarande aspiranten kommer det antagligen tas hÀnsyn till att han Àr förstagÄngsförbrytare.
I Ätalspunkternas straffskala finns uppemot 20 Ärs fÀngelse.