Krav frÄn Putin: ErkÀnn Krim som ryskt

Rysslands president Vladimir Putin krÀver att Krimhalvön erkÀnns som en del av Ryssland. Beskedet gav Putin vid en presstrÀff pÄ tisdagskvÀllen, dagen efter att han förklarat utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som sjÀlvstÀndiga territorier.

Rysslands president Vladimir Putin under sitt mer Àn en timma lÄnga tv-anförande pÄ mÄndagskvÀllen.

Rysslands president Vladimir Putin under sitt mer Àn en timma lÄnga tv-anförande pÄ mÄndagskvÀllen.

Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT

Ukraina2022-02-22 00:03

Den ryske presidenten krÀver ocksÄ ett slut pÄ de ukrainska Nato-ambitionerna samt ett stopp pÄ vapenleveranser till Ukraina.

Den olagliga annekteringen av Krim genomfördes 2014 och har fördömts av omvÀrlden.

Putin sade ocksÄ att Ukraina borde anta en "neutral hÄllning".

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj höll ett tv-tal pĂ„ kvĂ€llen dĂ€r han meddelade att nĂ„gon stor ukrainsk mobilisering blir det inte frĂ„gan om pĂ„ grund av det uppkomna lĂ€get. DĂ€remot kommer en sĂ€rskild beredskapsstyrka att mobiliseras. ÄndĂ„ betonade Zelenskyj att att mer personal "skyndsamt behöver tillföras den ukrainska armĂ©n och andra militĂ€ra organ".

Diplomatiska förbindelser

Tidigare under dagen, ocksÄ i ett tv-sÀnt tal, manade den ukrainske presidenten medborgarna till lugn.

– Vi Ă€r inte rĂ€dda. Vi Ă€r inte skyldiga nĂ„gonting, och vi kommer inte ge nĂ„got till nĂ„gon, slog Zelenskyj fast.

Uttalandena kommer dagen efter det att Putin förklarat utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som sjÀlvstÀndiga territorier. Ryska "fredsbevarande styrkor" har redan beordrats in i omrÄdena.

Kort dÀrpÄ meddelade Moskva att man beslutat att inom kort "evakuera ryska diplomater" som befinner sig i Ukraina eftersom "hot har mottagits".

Det ryska utrikesdepartementet meddelade sedan att man upprÀttat diplomatiska förbindelser med Luhansk och Donetsk.

Under dagen godkÀnde Rysslands parlamentet formellt att militÀren fÄr verka utanför landets grÀnser.

Invasion?

Innan dess meddelade USA att man benÀmner beskedet frÄn Ryssland som "inledningen av en invasion"

– Vi anser att detta Ă€r, ja, inledningen av en invasion, Rysslands senaste invasion av Ukraina, sĂ€ger Jon Finer, bitrĂ€dande sĂ€kerhetsrĂ„dgivare vid Vita huset.

– En invasion Ă€r en invasion, och det Ă€r vad som Ă€r pĂ„ gĂ„ng, fortsĂ€tter han.

Under dagen har flera europeiska ledare undvikit att benĂ€mna Rysslands senaste drag som en fullfjĂ€drad invasion – bland andra Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) som under en presskonferens pĂ„ tisdagen bad att "fĂ„ Ă„terkomma i frĂ„gan".

EU:s utrikeschef Josep Borrell har under dagen, enligt AP, sagt att han inte skulle kalla beslutet att beordra in sÄ kallad fredstrupp för en "fullfjÀdrad invasion".

– Men ryska styrkor befinner sig pĂ„ ukrainsk mark, konstaterade han.

"Fullskalig attack"

Under dagen höll ocksÄ försvarsalliansen Nato ett extrainsatt möte.

– Allt tyder pĂ„ att Ryssland fortsĂ€tter att planera för en fullskalig attack mot Ukraina, sade Stoltenberg efter mötet.

Enligt generalsekreteraren fortsĂ€tter Ryssland att bygga upp sina militĂ€ra förmĂ„gor. Över 150 000 soldater, stridsplan och attackhelikoptrar finns nu i grĂ€nsomrĂ„den mot Ukraina.

– De har gett sig ut ur sina lĂ€ger. De Ă€r redo att slĂ„ till.

Stoltenberg beskriver lÀget som "det farligaste ögonblicket för europeisk sÀkerhet under en generation".

Det var i ett timslÄngt tv-sÀnt tal pÄ mÄndagskvÀllen som Putin meddelade beslutet, efter ett cirka en timme lÄngt tal med historiska utlÀggningar om Ukraina och landets relation till Ryssland och forna Sovjetunionen. Situationen i Donetsk och Luhansk Àr komplex. I nÀstan Ätta Är har konflikten, oftast lÄgintensivt, pÄgÄtt i omrÄdet. I dag kontrollerar de ryskstödda separatisterna ungefÀr en tredjedel av det omrÄde som man förklarat sjÀlvstÀndigt. Resten av omrÄdet kontrolleras av Ukrainas försvarsmakt.

Fakta: Ukraina, Ryssland och annekteringen av Krimhalvön

Ukrainas relation till Ryssland Àr komplicerad och landet har slitits mellan att nÀrma sig vÀst eller Ryssland sedan det blev sjÀlvstÀndigt frÄn Sovjetunionen 1991.

Konflikten stÀlldes pÄ sin spets 2014 dÄ omfattande demonstrationer, med centrum pÄ SjÀlvstÀndighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande RysslandsvÀnlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under nÄgra dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina nÀrmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stÀrkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet pÄ ryssdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och pÄ ett liknande sÀtt gick in i DonbassomrÄdet i öst dÀr landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

I kriget har runt 15 000 mĂ€nniskor mist livet.

KĂ€lla: UI/Landguiden


Minskavtalen

Minskavtalet har som syfte att nÄ vapenstillestÄnd i östra Ukraina och fÄ ett slut pÄ konflikten.

Ett första avtal, Minsk 1, slöts i september 2014 i Minsk efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och sedan Osse (Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa) medlat. Avtalet fick knappt nÄgon effekt alls.

I februari 2015 slöts ett nytt avtal, Minsk 2, med 13 huvudpunkter som förhandlades fram av Tyskland, Frankrike, Ryssland och Ukraina. Avtalet som av mÄnga anses vara fördelaktigt för Ryssland var tÀnkt att ge Donetsk och Luhansk lokalt sjÀlvstyre och rÀtt att arrangera val. Vapenvilan skulle hÄllas under övervakning av Osse och bÄda parter skulle dra tillbaka tyngre vapen och slÀppa fÄngar. Ukraina skulle ocksÄ fÄ kontroll över grÀnsen mot Ryssland.

Även detta försök till vapenvila har havererat och strider har fortsatt blossa upp.

Hittills har runt 15 000 personer dött sedan kriget startade 2014.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!