Iraks politiska kris vÀrre Àn nÄgonsin

Knappt tvÄ decennier efter USA:s invasion Àr Iraks politiska kris djupare Àn nÄgonsin. Tio mÄnader efter parlamentsvalet har Irak varken regering eller statsbudget och det sargade landet Àr Äterigen nÀra en kollaps.
–De styrande drivs av egenintressen och inte nationella intressen, sĂ€ger IrakkĂ€nnaren Bitte Hammargren.

AnhÀngare till shialedaren Muqtada al-Sadr sÀtter upp tÀlt utanför Iraks parlament.

AnhÀngare till shialedaren Muqtada al-Sadr sÀtter upp tÀlt utanför Iraks parlament.

Foto: Anmar Khalil/AP/TT

Irak2022-08-12 05:00

PÄ den solbrÀnda grÀsmattan utanför parlamentsbyggnaden i centrala Bagdad har demonstranter barrikaderat sig. I tvÄ veckor har de protesterat mot parlamentets nominering av den proiranska politikern Mohammed al-Sudani som premiÀrminister.

Demonstranterna Àr anhÀngare till den mÀktiga shialedaren Muqtada al-Sadr. I förra veckan stormade de byggnaden och bilder pÄ hur tusentals Sadr-anhÀngare ockuperar plenisalen och sover i korridorerna kablades ut över vÀrlden.

Protesterna Àr en styrkedemonstration frÄn al-Sadr, en religiös och politisk ledare som under tvÄ decennier varit en maktfaktor i irakisk politik, trots att han inte sjÀlv stÀller upp i nÄgra val.

Men ockupationen av parlamentsbyggnaden Àr ocksÄ en tydlig indikation pÄ hur försvagad den irakiska staten blivit. Byggnaden ligger inne i den kraftigt befÀsta "gröna zonen" i centrala Bagdad och nÀr anhÀngarna klÀttrade över de höga betongmurarna mötte de svagt motstÄnd frÄn de bevÀpnade soldaterna.

Maktkamp mellan shiagrupperingar

Det pÄgÄr en maktkamp mellan Iraks tvÄ dominerande shiapolitiska block. PÄ ena sidan finns al-Sadrs nationalistiska parti, pÄ andra en allians av proiranska shiapartier och miliser, kallad Samordning.

För tio mÄnader sedan, oktober 2021, var det parlamentsval i Irak. Valet drevs fram av folkliga massprotester dominerade av landets unga generation.

MÄnga hade hoppats att valet skulle leda till en förÀndring av det korrupta och sekteristiska politiska systemet, men det hela blev snarare ett bakslag. Valet bojkottades av mÄnga unga och valdeltagandet slutade pÄ 43 procent (34 procent om man rÀknar alla röstberÀttigade, inte bara de registrerade, enligt Iraq Advisory Council).

al-Sadr valets vinnare

Muqtada al-Sadr blev valets stora vinnare med 73 av parlamentets 329 platser. Det proiranska shiablocket Samordning gjorde dÀremot ett dÄligt val. Fatah-partiet gick frÄn 48 platser till 17.

– Muqtada al-Sadr har sedan valet försökt att bilda en majoritetsregering tillsammans med kurdiska KDP och det största sunnimuslimska partiet, men försöken har misslyckats, sĂ€ger Bitte Hammargren, IrakkĂ€nnare pĂ„ Utrikespolitiska institutet.

Efter mÄnader av förhandling beordrade al-Sadr i juni alla sina 73 parlamentariker att avgÄ i protest.

Nya ledamöter svors snabbt in pÄ de tomma platserna, vilket gav den Iranstödda gruppen i parlamentet majoritet. De nominerade Mohammed al-Sudani till premiÀrministerposten. al-Sudani betraktas av mÄnga som ett ombud för den tidigare premiÀrministern Nouri al-Maliki, som anses styra bakom kulisserna. al-Maliki Àr en av Muqtada al-Sadrs bittra fiender.

– Under al-Malikis tid vĂ€xte korruptionen och sekterismen i landet, sĂ€ger Hammargren.

al-Sadrs svar pÄ nomineringen var att beordra sina anhÀngare att demonstrera och krÀva nyval.

Oro för inbördeskrig

Det finns nu en oro i landet att maktkampen mellan de shiitiska grupperna ska sÀtta igÄng en ny vÄldsspiral.

– Risken för vĂ„ldsutbrott ligger latent. Det finns de som Ă€r rĂ€dda för inbördeskrig i dag, sĂ€ger Hammargren.

Irakierna Àr vana vid politiska kriser och de flesta Àr mer upptagna med att fÄ vardagen att gÄ ihop med stÀndiga strömavbrott, brist pÄ rent vatten och arbetslöshet. PÄ mÄnga hÄll finns det el bara ett par timmar om dygnet. I provinsen Dhi Qar i södra Irak har man varit helt utan el i flera dagar medan temperaturen stigit till över 40 grader.

Och detta trots att Irak Àr oljekartellen Opecs andra största producent, efter Saudiarabien. Grundproblemet Àr korruptionen. Enligt organisationen Transparency International hamnar Irak pÄ 160:e plats av 180 rankade lÀnder.

– Det rinner in pengar i landet men det finns ingen statsbudget för att tackla Iraks enorma problem. De som styr landet drivs av sina egenintressen, eller gruppintressen, och inte av nationella intressen, sĂ€ger Hammargren.

Ung befolkning

Omkring 60 procent av Iraks befolkning Àr under 25 Är.

– Unga hyser ingen tilltro till systemet och den korrupta politiska klassen, sĂ€ger Hammargren.

Finns det dÄ nÄgot hopp för Irak?

– Irakierna har ju visat att de har en otrolig Ă„terhĂ€mtningsförmĂ„ga. Det hĂ€r landet har ju varit pĂ„ grĂ€nsen till kollaps sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger men det tuffar pĂ„ Ă€ndĂ„. Det har en ung generation med ambitioner som vill ha ett bĂ€ttre liv.

Fakta: Muqtada al-Sadr

Muqtada al-Sadr kommer frÄn en högt ansedd irakisk shiafamilj. Hans far var storayatolla och misstÀnkts ha dödats av Saddams regim. Till skillnad frÄn mÄnga andra shiitiska ledare som gick i exil under Saddams tid, bland annat till Iran, stannade al-Sadrs familj kvar i Irak.

Muqtada al-Sadr var ledare för den fruktade Mahdimilisen. Under 2003 ledde han uppror mot sÄvÀl de amerikanska styrkorna som sunnitiska grupper.

Muqtada al-Sadr Àr nationalist och populist. Hans anhÀngare kommer frÄn fattiga shiaomrÄden sÄsom förstaden Sadr-staden med omkring 2,5 miljoner invÄnare.

KĂ€lla: UI, Chatham House, Al Jazeera, SKL International


Bakgrund: Konflikten i Irak

2003 inleddes den USA-stödda invasionen av Irak och diktatorn Saddam Hussein störtades. USA:s vision att sprida demokrati i landet fungerade inte, tvĂ€rtom bidrog invasionen till att Irak började falla sönder. SjĂ€lvmordsbombningar och terroristdĂ„d drabbade oskyldiga civila som tillhörde ”fel” folkgrupp eller religiös riktning. VĂ„ldet nĂ„dde sin kulmen med vĂ€xande oro för ett fullskaligt inbördeskrig mellan sunniaraber, shiaaraber och kurder. Efter USA:s uttĂ„g 2011 har konflikten mellan de tre huvudgrupperna förblivit olöst.

I januari 2014 intog Islamiska staten (IS) delar av Irak och utropade ett “kalifat”. IS vĂ„ld jagade sĂ„dan skrĂ€ck i omvĂ€rlden att USA Ă€n en gĂ„ng ingrep militĂ€rt i Irak, med stöd av andra lĂ€nder.

Splittringen i den irakiska politiken bestÄr, och prÀglas av motsÀttningar mellan krafter som USA stöder och grupper som har ett nÀra samarbete med Iran. Shiagrupperna drar inte heller jÀmnt inbördes. Det ena försöket efter det andra att fÄ till en funktionsduglig regering misslyckas.

Irak har omkring 40 miljoner invÄnare. Drygt 60 procent Àr shiamuslimer.

KĂ€lla: UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!