Kolera nästa kris i mardrömmen Haiti

Koleran upptäcktes i början av oktober, i de gängkontrollerade slumkvarteren i Cité Soleil (Solstaden) i Haitis huvudstad Port-au-Prince. Under oktober månad lades närmare 3 000 misstänkt smittade personer in på sjukhus i landet och 89 personer avled.

Haiti hade varit fritt från kolera i ungefär tre års tid.

– Vi ser en hög risk för att detta blir ett än värre utbrott, säger Ulrika Richardson till TT på telefon från Port-au-Prince, i ett läge där smittan ökat kraftigt och spridit sig från huvudstaden till resten av landet.

Gängvåldet har trappats upp, vilket gör att många inte vågar röra sig obehindrat och söka vård. Det har också varit regnsäsong, i ett land där avloppssystemen inte fungerar.

– Du kan tänka dig: Ingen sophämtning, inga latriner, inget sådant. Folk som vadar i midjehögt och fullständigt ohälsosamt vatten. Då har koleran kunnat få fäste på det här sättet.

Richardson är sedan i somras FN:s högsta representant på plats i Haiti och samordnar FN-organens insatser.

Kidnappas och våldtas

I juli förra året mördades Haitis president Jovenel Moïse. I augusti drabbades landet av en ny jordbävningskatastrof, där fler än 2 200 människor omkom. Då höll landet ännu på att återhämta sig från det förödande skalvet 2010, som orsakade åtminstone 160 000 människors död.

I år har protester mot regeringen urartat i våld och plundring, bland annat av FN:s influgna livsmedel. Gängvåldet i det utfattiga landet har trappats upp och tidvis påmint om en krigssituation. Fler än 100 000 människor har drivits från sina hem av våldsamheterna.

– Skolterminen har inte kunnat starta och det berör tre till fyra miljoner barn. Även under förra skolåret fick skolor stänga på grund av gängvåldet. Många har blivit vittnen till enormt våld, säger Ulrika Richardson.

Nästan inga brott lagförs. Kidnappningar och utpressning sker med systematik. Våldtäkt har blivit ett vapen.

– Och gruppvåldtäkter, av även unga flickor. Det är enormt vanligt. Under en månad hade vi 52 vittnen som klev fram och berättade om övergrepp de varit med om. Isande historier, från bara en månad i en stadsdel i huvudstaden.

Varannan haitier lider av akut brist på mat, enligt Richardson. 20 000 personer lever i det som betecknas som en svältkatastrof. Distributionen av drickbart vatten har gått i stå.

Många barn insjuknar

Samtidigt som bränslepriserna har skjutit i höjden har de mäktiga gängen kunnat ta kontroll över landets största oljeterminal. Eldstrider har rasat där när polis har försökt jaga bort dem. Även vårdinrättningar har haft det svårt att få tag i bränsle, annat än till skyhöga priser på en svart marknad.

– Det hindrar oss ganska kraftigt att olika delar av Port-au-Prince kontrolleras av gäng som har gott om vapen. Men vi har tack vare kontakter i civilsamhället lyckats få tillgång till vissa av de värst drabbade områdena, säger Ulrika Richardson.

– Det är mycket ovisshet och en nivå av risktagande.

FN-toppen berättar att hon "som alla andra" vidtar säkerhetsåtgärder och tänker efter innan hon går ut på gatan.

– Det är så säkerhetsläget är. Befinner du dig på fel plats vid fel tidpunkt så kan du bli kidnappad.

När Richardson har besökt de vårdinrättningar som tar emot kolerasmittade har hon slagits av en stark lukt av klor. Richardson bedömer att den haitiska vården har lärt sig av tidigare kolerautbrott och lägger stor vikt vid hygien. Föräldrar åker in med sina barn vid tidiga symtom.

– Det tragiska man ser är att detta kolerautbrott har ett väldigt ungt ansikte, säger hon.

Drygt 40 procent av alla bekräftade kolerafall i oktober var personer under 19 år. Den största andelen drabbade, 19 procent, var barn under fyra år.

Överväger att ingripa

Haitis pressade regering vädjar till omvärlden om hjälp. Det internationella samfundet behöver ingripa i "mardrömmen" och skicka styrkor, anser FN:s generalsekreterare António Guterres.

Det har dock väckt ont blod – och ytterligare protester – bland haitier som har negativa erfarenheter av tidigare ingripanden av framför allt amerikanska, franska och kanadensiska styrkor. Vid protester i Port-au-Prince mot ett ingripande har vissa viftat med ryska och kinesiska flaggor.

FN anklagas därtill för att ha orsakat det stora kolerautbrottet 2010 – där fler än 9 000 människor avled – då viruset följde med fredsbevarande styrkor som kom dit i tumultet efter jätteskalvet.

Diskussioner om hur en insats skulle kunna se ut pågår för fullt, enligt Ulrika Richardson, som är direkt underställd generalsekreteraren.

– Det finns många haitier som tror på och vill det bästa för sitt land. Men det krävs givetvis en stabilitet och en snabb minskning av våldet, så att man återigen kan jobba för att förstärka de offentliga institutionerna och skapa tillgång till vård och livsmedel.