Namnbytet markeras med en ceremoni dÀr grönlÀndska och danska politiker deltar tillsammans med högt uppsatta amerikanska militÀrer.
Basen byggdes i början av 1950-talet efter en överenskommelse mellan USA och Danmark, och var tÀnkt att underlÀtta för USA:s strategiska bombflyg.
I samband med att basen utvidgades ett par Är senare tvÄngsförflyttades drygt trettio inuitfamiljer hastigt 13 mil norrut. Det danska Grönlandsdepartementet pÄstod att de flyttade frivilligt, och det dröjde 30 Är innan beslutet började ifrÄgasÀttas juridiskt.
I mitten av 1990-talet kom en statlig kommission fram till att det inte hade varit frÄga om nÄgon tvÄngsförflyttning, men en lÄngdragen rÀttsprocess drogs i gÄng i alla fall.
Till slut nÄdde Àrendet Danmarks högsta domstol som beslutade att inuiterna inte fick flytta tillbaka till sina gamla boplatser. De fick dock ersÀttning, men mindre Àn en procent av de 30 miljoner som de hade krÀvt.
BasomrÄdet har rum för 7 000 personer, en landningsbana, radaranlÀggningar, sjukhus och kraftverk.
2020 togs basen över av den nystartade amerikanska rymdstyrkan US Space Force.