Bister Zelenskyj på toppträff i Granada

Den ukrainske presidenten var en av inledningstalarna vid torsdagens toppmöte med närmare 50 stats- och regeringschefer och tunga EU-företrädare i 30-gradig hetta i andalusiska Granada.

Zelenskyj använde situationen i östukrainska Charkiv som exempel på den nuvarande krigssituationen. Fast då hade han ännu inte informerats om den blodiga attacken mot en mataffär i byn Hroza. I stället talade han om hur utbildningen i staden nu hanteras under jorden.

– Det är år 2023 och tunnelbanan är det enda säkra sättet i en miljonstad för att ge barnen en säker skola. Det är vad det innebär att vara granne med Ryssland, sade presidenten – och skickade en varning till kollegorna.

– Har ni tillräckligt med tunnelbanestationer i era städer där ni kan ordna säkra skolor om Rysslands hot blir verkliga? För de förbereder sig, sade Zelenskyj.

Mötte Kristersson

Presidenten hade också en rad enskilda möten med allehanda ledare, däribland Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det naturliga samtalsämnet är Ukrainas kommande EU-medlemskap. De har ju haft sju stycken rätt svåra kriterier som de ska leva upp till för att kunna starta medlemskapsförhandlingar, sade Kristersson till den svenska pressen på plats på väg in till mötet.

Själva EPC-mötet var som tidigare mest ett tillfälle för de europeiska ledarna att träffas i ett sammanhang som inte nödvändigtvis är centrerat kring EU. I det ytterst löst sammansatta EPC ingår även länder som Storbritannien, Norge och de EU-sugna kandidatländerna på västra Balkan.

Besviken Borrell

Alla EPC-länder fanns emellertid inte på plats. Varken Turkiet eller Azerbajdzjan deltog, till besvikelse för bland andra EU:s utrikeschef Josep Borrell som hade hoppats på samtal om Azerbajdzjans snabba krossande av det etniskt armeniska styret i Nagorno-Karabach.

– Det är synd att Azerbajdzjan inte är här. Och det är synd att Turkiet – som är Azerbajdzjans främsta stöttare – inte heller är här. Därför kommer vi inte kunna prata om det så allvarliga att mer än 100 000 människor tvingats fly sina hem undan militär styrka, sade Borrell på väg in till mötet.