Det var hans viktigaste och mest polariserande löfte under de tre valrörelser som utspelade sig i Israel inom loppet av ett år. Och genom att bilda regering med sin främsta rival och därmed stanna vid makten har Benjamin Netanyahu banat väg för en annektering av alla bosättningar på ockuperad palestinsk mark, i strid mot folkrätten. Frågan är om det blir av.
Med bara veckor kvar till den 1 juli – det datum som tidigare har angetts som startskottet – växer motståndet.
"Maximalister"
Netanyahu har stött på kritik från högerflanken i sitt parti Likud och delar av bosättarrörelsen. De menar att annekteringen skulle öppna dörren för en palestinsk stat medan vissa bosättningar skulle bli isolerade enklaver som inte skulle kunna expandera ytterligare.
– Bland bosättarna finns ett motstånd mot en palestinsk stat som både är maximalistiskt och ideologiskt. Det är helt enkelt för lite för dem, även om förslaget är oerhört generöst, säger Anders Persson, Mellanösternkännare vid Linnéuniversitetet.
– Netanyahu är trängd från många olika håll i frågan, både internt, i regionen och internationellt.
Större delen av världen skulle fördöma annekteringen som ett brott mot internationell rätt. Det är en av anledningarna till varför stödet från USA är så viktigt för Israel. Och med Donald Trump vid rodret har Netanyahu vunnit mycket som många tidigare trodde var otänkbart, som USA:s erkännanden av Israels suveränitet över Golanhöjderna och Jerusalem som Israels huvudstad.
Rött ljus
Trumpregeringen står också bakom planen som går ut på att Israel annekterar alla bosättningar på de omkring 30 procent av den ockuperade Västbanken som de ligger på. Men nu kommer signaler om att stödet i Washington DC sviktar, även om det än så länge framför allt handlar om anonyma källor i olika medier.
– Samstämmiga läckor från amerikanska företrädare tyder på minskad entusiasm över annekteringen. Det som har varit grönt ljus tycks ha blivit gult eller rött. Det är väldigt svårt för Israel att genomföra det här utan USA:s stöd, säger Persson.
– Netanyahu har klättrat upp i ett väldigt högt träd. Vissa menar att det bara är Trump som kan ge honom en stege så att han kan klättra ner på ett rakryggat sätt, backa från planen och peka på att amerikanerna inte längre är med på tåget.
Klockan tickar. De som vill se en annektering pressar Netanyahu att agera snabbt och menar att det är de kommande månaderna som fönstret står öppet. Det riskerar att slå igen om Trump inte blir omvald i höst eftersom hans rival Joe Biden har uttalat sig mot annektering.
Grusat fredshopp
Planerna har fått palestiniernas president Mahmud Abbas att hota med att överge "alla överenskommelser" med Israel och USA. EU kommer att jobba för att "avskräcka" Israel från ett genomförande, enligt utrikeschefen Josep Borrell. Andra kritiker menar att planen strider mot löften som getts palestinier i tidigare överenskommelser och att det skulle grusa möjligheterna att hitta en lösning på konflikten. I helgen protesterade tusentals israeler i Tel Aviv mot annekteringen och från militärt håll har det varnats för risken för nya våldsamheter på Västbanken.
– Blir det en full annektering försvinner möjligheten på kort sikt att skapa en palestinsk stat så som EU, palestinierna och Arabförbundet har föreställt sig den, på 100 procent av marken på Västbanken. Det skulle vara spiken i kistan för en tvåstatslösning under överskådlig framtid, säger Persson.
– Men just nu ser det ut som om argumenten mot annekteringsplanerna ändå är starkare än argumenten för att de faktiskt kommer att bli av, vilket främst beror på fallande stöd från USA.