Bosnienserber tar steg mot uppbrott

Bosnienserbiska parlamentariker röstar för att deras sjÀlvstyrda region ska börja ta kliv ur Bosnien-Hercegovinas centralstyre. Den bosnienserbiska ledarens separatistiska strÀvan blir alltmer konkret, trots vÀstliga varningar.

Bosnienserbernas ledare Milorad Dodik trycker pÄ för att den sjÀlvstyrande regionen ska börja lösgöra sig frÄn det bosniska centralstyret. HÀr talar han i det regionala parlamentet i Banja Luka pÄ fredagen.

Bosnienserbernas ledare Milorad Dodik trycker pÄ för att den sjÀlvstyrande regionen ska börja lösgöra sig frÄn det bosniska centralstyret. HÀr talar han i det regionala parlamentet i Banja Luka pÄ fredagen.

Foto: Radivoje Pavicic/AP/TT

Bosnien-Hercegovina2021-12-10 22:51

Beslutet som fattades i det bosnienserbernas regionala parlament Àr inte bindande, men stakar ut en vÀg ut ur den bosniska statsbildningen, vilket den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik upprepade gÄnger har hotat att försöka lÀmna.

– Detta Ă€r frihetens ögonblick för Republika Srpska (den bosnienserbiska regionen), sade Dodik i det regionala parlamentet i Banja Luka inför voteringen, dĂ€r han avfĂ€rdade statsbildningen Bosnien-Hercegovina som ett dödsdömt "experiment".

Men Dodik mötte motstÄnd i den bosnienserbiska församlingen, dÀr en stor del av ledamöterna valde att bojkotta voteringen. I slutÀnden röstade 48 ledamöter för och 3 emot, i ett parlament med 83 platser.

Uppdelat efter kriget

Beslutet blev dÀrmed inte bindande, men innebÀr likvÀl att det startas en process dÀr det ska tas fram nya lagar, med mÄlet att bosnienserbiska representanter ska lÀmna Bosnien-Hercegovinas gemensamma militÀrmakt, rÀttsvÀsende och skattesystem.

Det bosniska centralstyret bygger pÄ representation frÄn landets tvÄ sjÀlvstyrande omrÄden, dÀr de etniska grupper som stred i Bosnienkriget till exempel ingÄr i samma militÀrmakt.

Milorad Dodik Àr Republika Sprskas representant i Bosnien-Hercegovinas tredelade presidentskap. Han anser dock att sjÀlva staten Àr en FN-stadgad "pappersprodukt" och vill att Republika Sprska ska bli en del av Serbien. Han har önskat en folkomröstning om huruvida bosnienserberna borde sköta om viktiga delar, som militÀren, pÄ egen hand.

MeningsmotstĂ„ndare invĂ€nder att han höjer tonen endast för att stĂ€rka sitt eget politiska mandat – och att han oavsett vilket hĂ€ller bensin pĂ„ en alltjĂ€mt pyrande bosnisk brasa.

– Jag anser att vĂ€gen du har valt Ă€r farlig för Republika Srpska och vi kan inte följa dig, sade bosnienserbiske oppositionsledaren Mirko Sarovic.

Varnat för vÄldsamheter

Bosniaker i landets andra sjÀlvstyrande region har varnat för att Dodiks initiativ kommer att leda till vÄldsamheter och uppmanat EU och USA att lÀgga sig i. USA har riktat sanktioner mot bland andra Milorad Dodik och skickade pÄ fredagen ocksÄ tvÄ militÀrhelikoptrar till Sarajevo, i vad som tolkats som en symbolisk handling.

Milorad Dodik har sagt att bestraffningar endast för regionen nÀrmare dess "riktiga vÀnner" Ryssland och Kina. Förra veckan var han pÄ besök i Moskva för ett möte med den ryske presidenten Vladimir Putin. Ryssland har valt att inte skriva under pÄ de bannor som kommit frÄn det internationella rÄd som ska se till att fredsavtalet implementeras.

Fakta: Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina Àr ett land med drygt 3,5 miljoner invÄnare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, pÄ Balkanhalvön. Sarajevo Àr huvudstad.

NĂ€r staten Jugoslavien kollapsade Ă„r 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig dĂ€r bosnienserberna inte ville erkĂ€nna en bosnisk sjĂ€lvstĂ€ndighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kĂ€nnetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begĂ„ngna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och mĂ€n i det största folkmordet i Europa sedan andra vĂ€rldskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i tvÄ sjÀlvstyrande delar: Federationen, dÀr frÀmst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, dÀr majoriteten Àr bosnienserber.

PÄ nationell nivÄ har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentrÄd, som bestÄr av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion dÀr etnicitet Àr en bÀrande del. I Republika Srpska vÀljs den serbiska representanten och i Federationen vÀljs den bosniska och kroatiska.

KĂ€lla: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!