Peter Nilsson, godsets viltmästare, blir den som tar emot och berättar vad vi kommer att få uppleva.
Bästa årstiden för safari är vintern men den går att göra året om. För att kunna åka på viltsafari bör man vara minst sex personer, men åtta är bäst. Med de bilar godset använder sig av i nuläget får nämligen alla fönsterplats om gästerna är åtta till antalet.
Kvällen börjar med en middag med viltkött från gårdens marker, tillagad i kaféets kök. Det finns även vegetariska alternativ och de flesta råvarorna hämtas från närområdet.
Maten serveras sedan i något av stallets utrymmen eller i Klicksta gamla soldattorp. Torpet är nyrenoverat för att kunna ta emot grupper och ligger vackert beläget i en skogskant några kilometer från slottet.
När alla munnar är mättade är det kväll och dags att ge sig ut för att se efter djur. Det är först när mörkret har lagt sig som det ges större möjlighet att komma nära djuren.
Varje bil är utrustad med en strålkastare att lysa in i skogen med. Färden går till olika foderplatser där chansen är stor att komma riktigt nära djuren.
– När vi ger oss ut vintertid går det att köra på tjälen och det brukar safaribesökarna tycka är häftigt. Snön sprutar runt bilen när man åker på åkern, berättar Peter Nilsson.
– Jag skulle även kunna tänka mig att ta med grupper ut en tidig septembermorgon när luften är hög och dimman ligger över åkrarna. Det är då som kronhjorten brunstar.
Den rundtur som Peter Nilsson tar oss med på börjar vid slottet och vi har inte åkt långt förrän det första djuret visar sig. Det är ett rådjur ute på ett fält vid Klicksta.
– Det är en get och hon gömmer säkert sina kid i det höga gräset, säger Peter Nilsson.
När vi kommer ut på vägen mellan Forssjö och Strångsjö får vi syn på en stor flock med kronhjortar. Det är ett 50-tal djur, såväl vuxna som ungdjur, på gärdet nedanför Remröd.
Strax före Strångsjö viker vi av mot Glindran och tar oss ned mot Löpsjötorp innan vi når fram till Glindran. På denna sträcka har vi sett några harar samt rovfåglar.
– Rovfåglar är en av anledningarna till att godsen i Sörmland inte föder upp fasaner längre. Det finns så många jämfört med för några år sedan, säger Peter Nilsson.
Efter detta åker vi en tur för att eventuellt se vildsvin.
– Vi åker en bit söder om godset, där brukar man också kunna få syn på vildsvin, berättar Peter Nilsson.
Mycket riktigt: strax före Virå får vi syn på en grupp med vildsvin i kanten av ett gärde. Nu börjar det mörkna och ljuset blir för svagt för kameran, så vi vänder hemåt. Innan vi är tillbaka på slottsbacken hinner vi se både räv vid Fall och dovhjort vid Sörtorp.
Innan vi säger tack och adjö berättar Peter Nilsson att det finns en stolthet över att få visa det rika djurlivet på godset. Det är mycket tack vare en aktiv viltvård som det finns så stora viltstammar.
Efter en upplevelserik kväll går färden hem mot redaktionen igen. Strax före Forssjö hoppar en råbock över vägen och skäller för full hals.
Nere på gärdet går en vildsvinssugga och fyra-fem kultingar i åkanten och äter gräs i lugn och ro.