Ylva Mårtens har väntat i flera år på att få fiber framdraget till sitt hus i Ättersta. Hittills förgäves.
– Husen runtomkring har fått fiber, konstaterar hon.
Men själv får hon alltså vänta. Och det är oklart när fibern kan dras fram till hennes hus. Mårtens är besviken och kritisk mot både markägare och mot Vingåkers kommun, som samordnar utbyggnaden av bredband på lansbygden tillsammans med företaget IP-only. Hon arbetar som journalist och är beroende av en fungerande uppkoppling.
– Jag vill kunna arbeta och bo där, säger Ylva Mårtens.
Orsaken till förseningen är att ägaren till marken i anslutning till Mårtens hus inte har tillåtit att fiber dras över marken. Denna typ av problem, där fiberbolag och markägare inte kommer överens, är generellt sett ett stort problem för fiberutbyggnaden. Det konstaterar Regina Westas Stedt, bredbandssamordnare i Vingåkers kommun. I dag är det ett 20-tal fastigheter i kommunen som berörs.
Då är Vingåker ändå relativt sett förskonat, enligt Westas Stedt. På andra håll är problemen mycket mer omfattande.
– Fast det är förstås ingen tröst för dem som drabbas, säger hon.
I Vingåker får markägarna en schablonersättning när fiber dras fram över deras mark. Men alla accepterar alltså inte detta. Och kommunen eller IP-only vill inte ge sig in i enskilda förhandlingar, eftersom alla markägare ska få lika mycket betalt. Att betala ut mer skulle i förlängningen riskera att leda till stora fördyrningar.
Vad som återstår är att försöka tvinga markägarna att acceptera villkoren. Det kan göras genom att begära så kallad ledningsrätt hos Lantmäteriet. Men det är en dyr och potentiellt långdragen process, eftersom markägarna kan överklaga Lantmäteriets beslut.
– Då drar det lätt iväg över ett år, säger Regina Westas Stedt.
Fibernätet på landsbygden i Vingåkers kommun byggs ut i fem olika fiberområden. Av dessa är man redan klara med 3,5, och det har tecknats över 350 markavtal, där markägarna accepterat schablonvillkoren. Utbyggnaden går med andra ord framåt, och Regina Westas Stedt tror att man målet om att alla ska ha möjlighet att ansluta sig senast 2020 ska kunna nås – bortsett från de fördröjningar som orsakas av tvisterna med markägare. Och risken finns att det till det 20-tal fall där man inte kommit överens läggs nya, när de sista fiberområdena ska projekteras.
– Det kommer att bli fler, säger Regina Westas Stedt.