De senaste fem årens resultat för avgångseleverna i 59 skolor i de 60 områdena i landet som polisen klassar som utsatta har granskats av tidningen, rapporterar Lärarnas tidning.

Våren 2019 gick 35,4 procent av niorna i dessa områden ut utan gymnasiebehörighet, vilket är samma andel som läsåret 2014/2015 fem år tidigare. I de 22 särskilt utsatta områdena är motsvarande siffra för 2019 40,5 procent, vilket är en ökning från 38,1 procent fem år tidigare.

Satsat miljarder

För hela Sverige var det 15,7 procent av eleverna som gick ut högstadiet utan gymnasiebehörighet i våras. Skillnaderna i resultat mellan skolor och områden i landet är omfattande, men det är ingen nyhet. Bland annat visade den senaste Pisamätningen ingen förbättring vad gäller likvärdighet i den svenska skolan.

Att vi har resultatskillnader mellan skolor beror grovt sett på två saker, enligt Maria Jarl, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det handlar å ena sidan om elevernas bakgrund, om föräldrarnas utbildningsnivå och migrationsbakgrund. Det relaterar till skolornas elevsammansättning.
Sedan handlar det också om skolornas resurser och kvalitet. Hur ser lärarkompetensen på skolorna ut? Bedriver man ett systematiskt arbete med att utveckla undervisningen? Skolans förmåga att göra något bra av de förutsättningar och resurser man har.

Staten och kommuner har under de fem åren som resultaten försämrats i flera utsatta områden satsat miljarder för att vända trenden, men utan att lyckas, enligt granskningen.

Krävs mer än pengar

Under 2020 satsar regeringen 4,9 miljarder kronor för att likvärdigheten inom skolan ska stärkas. Men den svenska skolans likvärdighetsproblem går inte att lösa med bara pengar, säger Jarl.

Det är en viktig del, men det bygger på att man vet vad man ska göra med pengarna på lokal nivå.
Det är förenklat att tro att bara genom att staten skjuter till mer pengar så löser man det, jag tror det är mer komplicerat än så, säger Jarl.

Det som framförallt krävs för att komma åt skolsegregationen är en mer jämlik fördelning av lärarkompetensen mellan skolor, men också att öka läraryrkets status, säger Jarl.

Enkelt uttryckt, man har mer erfarna lärare på skolor i gynnsamma områden och det tror jag är ett systemfel som vi behöver komma bort ifrån.