Beskedet i breven som börjar skickas ut den 31 januari är att de får tre dagar på sig att flytta ut. De förlorar då också sin dagersättning. Veronika Lindstrand Kant, avdelningschef för nationell samordning vid Migrationsverket, säger att hon inser att det inte är helt enkelt att ordna ny bostad.

Men jag vill påminna om att vi gick ut med den här informationen till alla berörda i november, för att man skulle få tid på sig att ordna ett boende på egen hand, säger hon.

I november beräknade Migrationsverket att det handlade om omkring 750 som skulle tvingas flytta ut, nu har siffran justerats ner. Det beror på att en del redan har flyttat. Antingen för att de hittat en ny bostad eller att de av andra skäl inte haft rätt att bo kvar. Utöver de 400 kan ytterligare drygt 120 som ännu inte fått sina ärenden avgjorda, beröras senare.

Dom i kammarrätten

De flesta som nu tvingas flytta omfattas av den så kallade gymnasielagen som ger dem rätt att stanna i Sverige för att fullfölja gymnasiet. Migrationsverket hänvisar till en dom i kammarrätten i juni förra året som slår fast att personer som har uppehållstillstånd men inte omfattas av bosättningslagen, inte heller ska få boende eller dagersättning från myndigheten. Ansvaret går i stället över till individen.

Den som inte lyckats ordna boende på egen hand kan vända sig till kommunen, säger Veronika Lindstrand Kant.

Även om kommunen inte har någon skyldighet att ordna ett boende så kan kommunen genom socialtjänstlagen pröva om en person är i behov av bistånd i form av boende.

"Utmaning för kommunerna"

Från Sveriges kommuner och regioner (SKR) kommer kritik.

"Migrationsverkets beslut får stora konsekvenser för kommuner och individer. Vi menar att det rimliga hade varit att Migrationsverket vände sig till regeringen med krav om lagändring istället för att göra en ny tolkning på egen hand. På så sätt hade de individer som påverkas fått ordentligt med tid på sig att lösa situationen", säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKR, i en skriftlig kommentar för TT.

Han tillägger att det är en mycket svår situation för ungdomarna och en utmaning för kommunerna.

Öronmärkta pengar

Veronika Lindstrand Kant säger att regeringen har öronmärkt 60 miljoner kronor som kommunerna kan söka för att ordna bostäder för dem som måste lämna Migrationsverkets boenden. Men SKR tycker att Migrationsverkets tal om öronmärkta pengar är missvisande.

"Det kan vara en hjälp för vissa kommuner, men det handlar inte om ett tillskott av pengar, utan det är samma belopp som fanns 2019 och som är avsedda att kunna användas till kommunala insatser till nyanlända i stort", säger Fredrik Lennartsson.

De som tvingas flytta finns spridda över landet, men några kommuner berörs mer än andra, till exempel Halmstad och Vänersborg.

Vi vet att frivilligorganisationer på flera håll har gått in för att försöka hitta lösningar. Till exempel i Restad gård utanför Vänersborg, där Rädda Barnen har ordnat ett antal boendeplatser, säger Veronika Lindstrand Kant.