Först kan det vara på sin plats att slå fast att en övervägande majoritet av alla cancerfall, runt två tredjedelar, har med slumpen att göra. Huruvida du drabbas eller inte handlar alltså till stor del om ren och skär otur.

Därmed inte sagt att levnadsvanorna saknar betydelse. Knappt 30 procent av all cancer, räknar forskarna med, styrs av hur vi väljer att leva våra liv. Resten, cirka fem procent, tillskrivs vårt arv, det vill säga generna.

Antalet cancerfall i Sverige ökar, samtidigt som alltfler överlever sin cancersjukdom.

Sedan tidigare vet dock forskarna att risken att drabbas inte är jämnt fördelad i samhället, utan påverkas av så kallade socioekonomiska faktorer. Det vill säga hur vår inkomst och utbildning ser ut, vilket i sin tur påverkar hur vi lever våra liv. Och det finns fyra cancerformer som i högre utsträckning drabbar högutbildade, enligt en norsk sammanställning som redovisas i Science Nordic.

2,5 gånger högre

För männens vidkommande handlar det i första hand om tre cancersjukdomar: hudcancer, prostatacancer samt testikelcancer. För högutbildade kvinnor handlar det också om hudcancer, men också bröstcancer.

Orsakerna till skillnaden i hudcancer är antagligen flera, enligt Kristin Larsen vid det norska cancerregistret. Den främsta, tror hon, har att göra med solvanor. Rika och högutbildade personer reser och solar mer, helt enkelt, jämfört med lågutbildade. Detta syns tydligt när cancerfallen i Oslo delas upp i olika stadsdelar. I de västra, rikare delarna av huvudstaden är förekomsten av elakartad hudcancer (malignt melanom) bland både kvinnor och män cirka 2,5 gånger högre, jämfört med andra stadsdelar.

Att högutbildade män oftare diagnosticeras med prostatacancer, tror forskarna har att göra med att dessa män testar sitt PSA, en markör för sjukdomen, i högre omfattning än män med lägre utbildning. Med testet ökar sannolikheten att hitta eventuell cancer.

De största skillnaderna för risken för prostatacancer hittade vi när vi tittade på inkomsten, säger Kristin Larsen.

Sent barnafödande

Varför förekomsten av testikelcancer är högre bland högutbildade vet forskarna däremot inte, eftersom det inte finns något liknande test för denna cancersjukdom.

På liknande sätt tror forskarna att undersökningar med hjälp av mammografi delvis kan förklara skillnader mellan hög- och lågutbildade avseende bröstcancer, eftersom högutbildade kvinnor undersöker sig med en större regelbundenhet, jämfört med kvinnor med låg utbildning. En annan orsak, säger forskarna, kan också vara det faktum att högutbildade kvinnor föder barn senare i livet, jämfört med lågutbildade. Detta eftersom amning minskar risken för bröstcancer senare i livet.

Risken för sammanlagt tolv andra cancersjukdomar är dock högre bland lågutbildade och personer med lägre inkomster. Bland dessa återfinns exempelvis lung-, lever-, strup- och magcancer. Det vill säga cancersjukdomar som påverkas av våra rök-, alkohol-, kost- och motionsvanor.