Det säger Sarah Larsson och Ove K Vestman som båda utbildar sig till antinazistiska folkbildare hos ABF i Eskilstuna.

Kursen ”Folkbildning mot nazism” startade i januari och nu när deltagarna är mer än halvvägs in i utbildningen känner de sig inspirerade av föreläsningar och mötet med överlevaren Susanna Christensen som satt i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Och snart ska hela gruppen på 20 deltagare resa till Krakow för att besöka förintelselägret Auschwitz.

– Utbildningen har gett en djupare insikt och bredare perspektiv än vad jag hade tidigare. Diskussionerna betyder mycket eftersom man får höra flera åsikter som kan ge nya tankar och man ser saker på ett annat sätt, säger Sarah när vi träffas för intervjun på ABF i Eskilstuna.

Diskussionerna har inte bara handlat om nazismen utan också om demokrati och vad den betyder i dag.

– Vi blir påminda om vikten av att värna de grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle bygger på och att vi reagerar när det uttrycks antidemokratiska åsikter på ett lättvindigt sätt, säger Ove.

Sarah och Ove sökte sig till utbildningen av lite olika anledning. Sarah arbetar som maskinoperatör på Fazer och är fackligt engagerad i Livs, men hon är också utbildad informationsdesigner. För Sarah började det historiska intresset för nazismen redan i högstadiet.

– Det kändes självklart att söka utbildningen. Intresset väcktes när jag första gången fick höra en överlevares berättelse och under gymnasiet gjorde jag och tre klasskompisar en film om förintelsen som projektarbete. Vi intervjuade en överlevare och åkte till koncentrationslägret Stutthof i Polen, säger Sarah.

Eftersom det snart inte finns några överlevare kvar ser Sarah kursen som ett viktigt steg för att sprida kunskapen vidare och hålla berättelserna vid liv.

Ove är pensionerad professor vid MDH men undervisar fortfarande, just nu på Södertörns högskola där han lär ut yrkesetik till blivande socionomer och till studenter på IMER-programmet som ska arbeta med internationell migration och etniska relationer.

– Jag har redan haft nytta av ABF-kursen när jag har tagit upp etiska problem som man kan ställas inför i ett yrke där man har med människor att göra, till exempel socialt arbete.

Ove tar Nürnberkonventionen som upprättades efter andra världskriget som exempel hur yrkesetiska regler vuxit fram med anledning av alla övergrepp i forskningens namn som begicks mot människor i koncentrationslägren.

– Konventionen ger en utmärkt historisk bakgrund för att upplysa om varför etiska regler behövs. Inte bara utifrån ideologiska utgångspunkter, utan på grund av konkreta händelser som visar att vi måste besinna oss, tänka till och sätta upp regler för hur vi är emot varandra och för vad man kan tillåta vid forskning och arbete med människor och djur.

Att alla deltagare tycker kursen är viktig råder inga tvivel om.

­– Vi behöver kunskap och förståelse för att motverka att historien upprepar sig. Men vi måste också förhindra att falska historier sprids. Det finns ju till och med dem som påstår att förintelsen inte har ägt rum.

I höst tar deltagarna i den antinazistiska utbildningen nästa steg som innebär att föra kunskapen vidare. Och det ska bland annat ske genom föreläsningar och kursverksamhet.

– När vi gick med i kursen sa vi också ja till att medverka i olika aktiviteter som ABF kommer att ordna. Tanken är att vi genom organisationen ska ge människor som är intresserade av historia och demokratifrågor en möjlighet att mötas bland annat i form av studiecirklar, säger Ove.

Fotnot: Syftet med utbildningen är att skapa ett regionalt team som kan folkbilda om nazismens historia och antinazistiska strategier.