De sörmländska forskarna Linda Lännerström, Anna-Sophia von Celsing och Thorne Wallman har kommit fram till att det finns problem i synen på sjukskrivning och bemötandet från vårdens sida. Dessutom jobbar de för att ta fram ett nationellt riskvärderingsverktyg för att identifiera personer med hög risk för att bli långtidssjukskrivna.
– Forskning är viktig. Det är även en pedagogisk uppgift. Annars blir det så mycket politiskt och ideologiskt tyckande, säger Thorne Wallman, allmänläkare, medicine doktor och universitetslektor. Han är även forskningsledare inom Centrum för Klinisk Forskning Sörmland.
Thorne Wallman är en anhängare av den allmänna sjukförsäkringen – om den används rätt.
– Sjukförsäkringen kan inte bota, men den kan lindra och trösta. Sjukskrivning är ingen rättighet, det är en behandling. Den måste ges i rätt dos. Det är likvärdigt med beroendeframkallande medicin. Att skriva ut mer sjukskrivning är som att skriva ut mer Sobril. Det permanentar tillståndet, säger Thorne Wallman.
Att vara sjuk och ständigt känna sig ifrågasatt är ett problem, men Thorne Wallman tycker det är viktigt att skilja på ifrågasatt sjukdom och ifrågasatt sjukskrivning.
Att nå samförstånd mellan patient, sjukvård och försäkringskassa i detta kan vara svårt.
Sjuksköterskan och doktoranden Linda Lännerström har intervjuat personer som varit sjukskrivna i minst tre månader om deras upplevelse, med nedslående reslutat.
– Första tiden kan man pusta ut och vila, men sen upplever många en förlorad självständighet. De måste följa stegen i rehabiliteringskedjan, det blir mycket väntan och de känner osäkerhet och stress, säger Linda Lännerström.
Människor blir sjukare av att vara sjukskrivna – sjukvårdskonsumtionen ökar och den självskattade hälsan blir sämre. Men en vanlig missuppfattning är att det är skönt att vara ledig. I Linda Lännerströms studie, som är en del av hennes pågående avhandling, beskriver de långtidssjukskrivna hur de får en förändrad självbild, blir passiva, känner sig som svikare, känner sig isolerade och får förändrade ekonomiska förutsättningar.
Fram träder också en bild av en vårdapparat som inte klarar av att möta patienterna på ett respektfullt sätt.
En orsak till detta är enligt Linda Lännerström att det saknats utbildning i försäkringsmedicin för sjuksköterskor.
– En del tycker inte att de har med sjukskrivningar att göra. Det är inte deras ansvar. Men jo, de kan stödja och hjälpa, säger Linda Lännerström.
Nu är utbildning för sjuksköterskor på gång i Sörmland.
En annan vanlig inställning är att man ska vara hemma tills man blir riktigt frisk. Chefer kan säga det i all välmening, men i ljuset av forskningen blir det missriktat.
Efter 90 dagars sjukskrivning spelar det ingen roll vad du hade för diagnos från början – det är lika svårt att komma tillbaka till arbetslivet.
Anna-Sophia von Celsing är ortoped och doktorand. I sin pågående avhandling har hon tittat på riskfaktorer för långtidssjukskrivning. Själva sjukdomen har betydelse, men en rad andra faktorer påverkar.
– Jag har gjort en modell som enkelt avgör om jag som läkare har en riskperson framför mig.
Det som styr är framför allt om personen varit sjukskriven tidigare, men även psykisk ohälsa, ålder och kön avgör hur lång tid det tar att komma tillbaka. Detta bildar ett nomogram – ett verktyg för riskbedömning.
– Nyttan är att det underlättar läkarens bedömning och man kan tidigt sätta in rehabilitering, säger Anna-Sophia von Celsing.
Många vårdaktörer bedriver i dag rehabilitering på väldigt bred front, trots att det både är dyrt och ibland kontraproduktivt. Thorne Wallman och hans doktorander menar att deras pågående vetenskapliga arbete visar att insatser måste vara anpassade utifrån varje individs behov och förutsättningar.
– Om vi jobbar extremt snabbt och gör riskvärdering bums kan vi göra rätt saker, säger Anna-Sophia von Celsing.
I Sörmland görs redan mycket av detta, med regelbundna möten och ansvariga rehabkoordinatorer som är spindeln i nätet mellan patient, vård, arbetsgivare, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommun.
– Det allt syftar till är att tidigt förstå var problemet ligger hos just den här personen och inte bara sjukskriva om och om igen. Min studie bekräftar och bevisar vetenskapligt det vi trott. Nu pågår ett stor arbete tillsammans med Försäkringskassan om hur ett riskvärderingsverktyg kan se ut nationellt. Det är jätteroligt, säger Anna-Sophia von Celsing.