Under 2015 ställdes 192 planerade brottmålsförhandlingar in vid Eskilstuna tingsrätt, det motsvarar 20,4 procent av alla planerade rättegångar i brottmål.
Vad detta kostar samhället är svårt att säga, tingsrätterna för ingen egen statistik. Men Riksrevisionen beräknade 2010 att genomsnittskostnaden för en inställd rättegång är 11 600 kronor. Det skulle motsvara 2,2 miljoner kronor i kostnader för Eskilstuna tingsrätt, och i förlängningen skattebetalarna. Den totala summan för alla tingsrätter i landet skulle bli 154 miljoner kronor.
Eskilstuna tingsrätt ligger relativt bra till i statistiken, rikssnittet för inställda rättegångar är 22,2 procent. Bristande delgivning är den enskilt vanligaste orsaken till inställda förhandlingar, 76 tillfällen förra året. Så ser det ut på många tingsrätter runt om i landet, men grannen Nyköpings tingsrätt som hade 831 planerade rättegångar förra året jämfört med Eskilstunas 943, hade bara 30 inställda med orsak bristande delgivning.
– Vi jobbar väldigt mycket med delgivningar och har haft flera möten med polisens delgivningsmän. Det har blivit bättre och vi ser en positiv trend som jag tror kommer synas i 2016 års statistik, säger Nina Stubbe, lagman på Eskilstuna tingsrätt.
Flera tingsrätter har valt att helt eller delvis privatisera delgivningsprocessen genom att lämna över arbetet till företaget Svensk delgivningsservice, men både Eskilstuna och Nyköping har valt att låta polisen kalla personer till tingsrätten.
– Polisen börjar förstå att det är en kedja. Blir målen aldrig avgjorda är det heller ingen idé att utreda, det ligger i deras intresse att det går ända fram till ett avgörande, säger Nina Stubbe.
Weyler Martin är rådman på Solna tingsrätt och ordförande i övervakningsnämnden i Eskilstuna. Han menar att bristande delgivning är ett större problem i storstadsregionerna än vad det är på orter som Eskilstuna och Nyköping.
– Mindre tingsrätter ligger oftast ganska bra till. Bristande delgivning är i huvudsak en storstadsproblematik, det är helt enkelt mycket svårare att få tag på folk i Stockholm än vad det är i mindre orter.
Inställda rättegångar behöver inte vara ett kostsamt problem i sig, menar Weyler Martin.
– Om man förhåller sig till det på ett begåvat sätt och ser till så att redovisningstiden ligger långt före själva förhandlingen så kan man sätta ut ett annat mål som går snabbare om något blir inställt. Det är ett sätt att få bättre kostnadseffektivitet.
"Rulla ut röda mattan för vittnen"
Inga-Lill Staffansson är advokat på byrån Humanisterna i Katrineholm. Hon tar bland annat uppdrag som målsägandebiträde och beskriver situationen vid en inställd rättegång såhär:
– Dels är det ju det praktiska, man kanske behöver ta ledigt igen och så vidare. Men det värsta är det känslomässiga. Det kan vara en stor anspänning inför förhandlingen, och så poff, blir det ingenting av. Man kan inte lägga händelsen bakom sig.
Polisen är i dag skyldiga att informera målsägare om möjligheten till ideellt medmänskligt stöd. Någon sådan skyldighet finns inte när det gäller vittnen. Det skulle underlätta för många vid till exempel inställda rättegångar, tycker Brottsofferjourens förbundsordförande Sven-Erik Alhem.
– Vi måste i en mängd olika hänseenden förbättra situationen för både målsägare och vittnen. Varje domstol borde rulla ut en röd matta och skriva "hjärtligt välkomna" till domstolens lokaler. I dag kallas man inte med en välkomnande attityd, det är bara hårda ord och hot om vite och hämtning, säger han.
Efterlyser obligatorisk mejladress
Gränsen för vad man kan dömas till för straff i sin frånvaro höjdes den 1 juli 2014 från tre till sex månaders fängelse. Samtidigt fick domstolarna ökad möjlighet att använda förenklad delgivning och sanktioner för de som inte dyker upp.
Tanken var att de nya verktygen skulle ge domstolarna möjlighet att få ner andelen inställda rättegångar, men någon jätteeffekt har det inte blivit. Andelen inställda förhandlingar i brottmål i hela landet var 2014 23 procent och 2015 22,2 procent.
Den 1 april i år träder en ny lagändring i kraft. Domstolarna ska nu få möjlighet att i större utsträckning hämta in bevisning även om den tilltalade inte dyker upp till en planerad rättegång. Det innebär bland annat att vittnen kan lämna sin utsaga och bli inspelade, och att den tilltalade då kan höras vid ett senare tillfälle.
Magnus Widebeck, lagman på Nyköpings tingsrätt, gillar ändringen.
– Det är kanonbra, men jag tror inte att det kommer att spela så stor praktisk roll. Det är inte jättemånga mål där detta kan bli aktuellt, men det är ändå ytterligare en pusselbit för oss.
Även Nina Stubbe, lagman på Eskilstuna tingsrätt, är positiv till ändringen.
– Vi välkomnar att det blir möjligt att ta upp förhör i större mån. Ju längre tid det går desto mindre minns man ofta, säger hon.
De är dock båda två överrens om att delgivningssystemet behöver förnyas. I bland annat Danmark finns ett system där man får en e-mailadress som man är tvungen att hålla sig uppdaterad med om man är misstänkt för ett brott.
– Det skulle lösa alla delgivningsproblem, säger Magnus Widebeck.
– Det ska inte vara möjligt att undanhålla sig rättvisan genom att strunta i att svara på ett brev, säger Nina Stubbe.