- Vi har varit naiva och sett på de här attentaten som separata händelser. När vi började titta på det här i slutet av april märkte vi väldigt snabbt att de hänger ihop, säger den polis i Södermanland som leder utredningen. På grund av den hotbild som finns mot honom vill han inte gå ut med namn.
Bakom dåden ligger, enligt polisen, den landsomfattande organisationen Revolutionära fronten.
Attackerna har framför allt riktats mot högerextremister, som medlemmar i nazistiska Svenskarnas parti. Gruppen har attackerat meningsmotståndarnas bostäder, bland annat genom att hälla ammoniak i personers brevinkast. Det finns också flera fall av mordförsök.
Även samhällsfunktioner, som ett socialkontor, har angripits.
- De är emot allting: socialkontor i Stockholm, LO-borgen, bemanningsföretag och sådant, säger utredaren.
Flera personer figurerar i utredningen, men det har varit svårt att knyta någon till enskilda händelser. Ett mordförsök har dock klarats upp och dom väntas i morgon.
En av vänsterextremisterna berättar för P 4 Sörmland om en attack mot en 27-årings bostad utanför Eskilstuna:
- Ett antal av våra aktivister åkte ut till adressen för att ta sig in i lägenheten och helt enkelt attackera personen som bodde där. Personen var inte hemma och då valde aktivisterna på plats att attackera lägenheten i stället och helt enkelt totalförstöra den.
Enligt Säpo finns det i dag omkring 100 brottsaktiva vänsterextremister i Sverige.
- Något direkt hot mot det demokratiska statsskicket ser vi inte från de här extremisterna. Däremot begås handlingar mot individer, säger Mark Vadasz på Säpos kommunikationsenhet.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning om våldsbejakande extremistorganisationer. I en tidigare kartläggning av de extrema grupperna hävdade utredarna att attentaten var att betrakta som "ungdomsföreteelser" snarare än rent politiska.
Vänsterextremister stod för ungefär hälften av de politiskt motiverade brotten. Det är ungefär lika många som högerextrema grupperingar. De flesta extremisterna begick dock, enligt rapporten, inte brott. Däremot begick de extremister som var våldsamma många brott, även utan politiska motiv.
Enligt Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens medieråd, finns ett avdramatiserat förhållande till våld som politiskt verktyg, bland såväl höger- och vänsterextremister.
- Huruvida man ska använda våld är en strategisk fråga, inte en moralisk eller legal. Fungerar våld som medel så ska det användas - ett väldigt pragmatiskt synsätt på våld, säger Dalquist.
Rådet har undersökt extremistiska rörelsers verksamhet på internet. En slutsats är att rörelserna på vänsterflanken är mer slutna än sina motsvarigheter till höger. Hårt språkbruk förekommer dock i båda lägren.
- Man kan vara jävligt rå, säger Ulf Dalquist.
TT