Livsmedelsverkets senaste undersökning av barns matvanor visar att barn äter alldeles för mycket feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel. Nästan en fjärdedel av kalorierna kommer från dessa livsmedel, och i dag säger kartläggningar att vart femte svenskt barn är överviktigt.
Anders Forslund är specialist på barnfetma och jobbar på Akademiska sjukhusets överviktsenhet för barn och ungdom, i Uppsala. Här görs noggranna utredningar och behandlingar av barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Han håller med om att dagens livsstil, med en ökad tillgång till tomma kalorier, påverkar utvecklingen av svenska barns skenande viktkurvor.
– Godis finns det hyllmeter av i butikerna och 1,5-liters läskflaskor köps i trepack. Barnprogram som förr visades en stund varje kväll körs nu dygnet runt, och tv-spel och datorspel är lättillgängliga. Det finns ett enormt utbud av inaktivitet för barn, och det leder till att de flesta barn blir stillasittande.
Men, poängterar Anders Forslund, det är inte alla överviktiga barn som sitter stilla, dricker Cola och spelar playstation. Han är övertygad om att genetiken också spelar en viktig roll i gåtan kring varför vissa barn har lättare att gå upp i vikt.
– Det är min bestämda uppfattning att alla barn är olika känsliga för att utveckla övervikt. På samma vis som att vissa drabbas av högt blodtryck, allergier eller inflammatoriska tarmsjukdomar så finns också en genetisk sårbarhet gentemot fetma. Alla kan inte bli allergiska och alla kan inte drabbas av fetma, för alla är vi olika känsliga för miljön vi lever i. Vår miljö är dock säkerligen alltid med och påverkar varför vissa barn har lättare att gå upp i vikt.
Kopplingen mellan diabetes och barnfetma ligger till grund för en stor europeisk studie som startade i somras och ska pågå i fyra år. Forskare och kliniskt verksamma läkare i bland annat Uppsala, Leipzig och Salzburg deltar.
– Hypotesen är att vissa barn har lättare att drabbas av fetma på grund av ett för stort påslag av insulin, som gör att blodsockret försvinner snabbt. Vårt mål blir att hitta nya behandlingsmetoder som kan dämpa insulinpåslaget, och därmed förhoppningsvis även hungern, säger Anders Forslund.
Landstingen i Sörmland, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Örebro, Värmland och Uppsala har ett gemensamt vårdprogram för övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Ett syfte är att regionens patienter ska ha samma rätt till vård oavsett var de bor, och familjerna ska mötas av samma budskap oberoende av vilken vårdgivare de träffar.
Resurserna för prevention och behandling av barn- och ungdomsfetma är för små i alla kommuner och landsting, även om man på vissa håll nått längre. Enligt Anders Forslund lider även Akademiska sjukhuset av för små resurser i förhållande till behovet.
I dag är runt 150 patienter inskrivna på överviktsenheten på Akademiska, som nu funnits i fem år. I snitt tar man emot 30 nya per termin. Snittåldern bland patienterna är tio-elva år, men så unga patienter som tvååringar förekommer. Sörmländska barn med svår fetma har möjligheten att bli remitterade till Uppsala.