â Jag hade kunnat vara regionen trogen i 40 Ă„r. Nu har jag tankar om att göra de hĂ€r avtalsĂ„ren för att sedan söka mig vidare, sĂ€ger Michaela HolmĂ©r.
Hon Àr snart fÀrdigutbildad sjuksköterska, och kommer att börja arbeta som det i Region Sörmland, eftersom hon egentligen inte har nÄgot val. Michaela Holmér fÄr studielön av regionen för att utbilda sig. Som motprestation mÄste hon arbeta Ät dem i tvÄ Är, eller betala tillbaka pengarna.
Egentligen har hon ingenting emot arbetet i regionen. TvÀrtom. Michaela Holmér har jobbat som undersköterska hos Region Sörmland i tio Är, och vill helst av allt fortsÀtta pÄ sjukhus. NÄgra planer pÄ att flytta frÄn Oxelösund finns inte heller. Region Sörmland borde vara hennes givna arbetsgivare, menar hon.
Problemet, tycker Michaela Holmér, Àr lönen. Hon har blivit erbjuden 27 900 kronor i lön av regionen, och fÄtt höra att detta Àr ett tak för nyanstÀllda sjuksköterskor. De sjuksköterskor som söker sig till kommunen fÄr betydligt bÀttre betalt, nÄgot som hennes studiekamrat Sabina Avander fÄtt erfara. Hon har blivit erbjuden ett jobb i Oxelösunds kommun med drygt 5 000 kronor mer i lön Àn vad regionen erbjuder Michaela.
â Jag kan jobba dagtid och fĂ„ samma lön som de som jobbar kvĂ€llar och helger i regionen, sĂ€ger Sabina Avander.
De bÄda snart fÀrdiga sjuksköterskorna Àr frustrerade, och vittnar om att de flesta av deras medstudenter kÀnner likadant.
â Jag vill helst jobba i regionen, men jag har fĂ„tt erbjudande inom Ă€ldreomsorgen hĂ€r i Oxelösund. Hade jag inte varit bunden av avtalet med regionen hade jag tagit det, sĂ€ger Michaela HolmĂ©r.
Samtidigt Àr det brist pÄ sjuksköterskor i regionen. Förra Äret minskade antalet anstÀllda sjuksköterskor jÀmfört med Äret innan, medan kostnaderna för inhyrd personal var rekordhög.
â Det Ă€r fler sjuksköterskor som slutar och sĂ€ger upp sig mot vad det varit tidigare. TyvĂ€rr, sĂ€ger Lena Lindh, ordförande för VĂ„rdförbundet Södermanland.
Orsakerna till det kan sÀkert vara flera, menar Lena Lindh. Men utifrÄn det hon hört av sina medlemmar, spelar arbetsmiljön den största rollen:
â Man Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att man verkligen fĂ„r gĂ„ hem, det blir dubbelpass, man fĂ„r inte vara ledig nĂ€r man Ă€r ledig, chefen skickar SMS och frĂ„gar om man kan jobba...
Att det ser ut sÄ beror i sin tur pÄ att det Àr för lite personal, menar Lena Lindh. DÀrmed blir det en ond cirkel av uppsÀgningar och försÀmrad arbetsmiljö. Och för att bryta den onda cirkeln borde lönerna höjas, menar hon.
â Vi anser att lönerna mĂ„ste upp, sĂ€rskilt med tanke pĂ„ hur alla medarbetare har slitit i regionen, sĂ€ger hon.
Med högre lön kommer fler att söka sig till och stanna hos regionen. DÀrmed förbÀttras Àven arbetsmiljön, Àr Lena Lindhs resonemang.
VÄrdförbundet anser samtidigt att erfaren personal ska prioriteras sÀrskilt nÀr det gÀller lönerna.
â Löneutvecklingen Ă€r för dĂ„lig och den stannar av vid 40, 45 Ă„r, sĂ€ger Lena Lindh.
Enligt Monica Johansson (S), regionstyrelsens ordförande, Àr frÄgan om att rekrytera och behÄlla vÄrdpersonal högprioriterad. Region Sörmland delar utmaningarna med andra arbetsgivare i vÄrden.
â Det Ă€r jĂ€ttebrist, inte bara hos oss, konstaterar hon.
En del av dem som slutat har gÄtt till kommunerna, enligt Monica Johansson, som menar att det blivit en "lönespiral", dÀr kommuner och bemanningsföretag erbjuder mer betalt.
Nyligen föreslog Liberalerna i regionen att alla sjuksköterskor skulle fÄ en löneförhöjning med 5 000 kronor. Förslaget fick stöd av andra oppositionspartier. Men att frÄn politiskt hÄll gÄ in och bestÀmma att lönerna ska höjas med ett visst belopp Àr ingen bra idé, anser Monica Johansson. Hon hÀnvisar till den svenska modellen, dÀr lönerna sÀtts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.
â Politiken ska inte gĂ„ in och sĂ€ga att nu ger vi 5 000 mer. Det Ă€r inte vĂ„r roll och det ska inte vara sĂ„. DĂ„ förstör man ocksĂ„ hela den process som en lönebildningen utgör i hela Sverige, sĂ€ger Johansson.
DÀremot mÄste politikerna i regionens budget avsÀtta tillrÀckligt pengar för lönehöjningar. Och regionen jobbar pÄ flera sÀtt för att rekrytera och behÄlla personal, enligt Monica Johansson, som nÀmner studielön och satsning pÄ friskvÄrdsbidrag som nÄgra exempel.