Strålsäkerhetsmyndigheten är en av instanserna som svarar på lagförslaget som är tänkt att stärka konsumentskyddet vid kroppsbehandlingar. En del i förslaget är att kommunerna ska överta tillsynsansvaret.
– Ofta är detta många och små företag och det är lämpligare att de lokala myndigheterna har koll på de lokala verksamheterna. Att införa en tillståndsplikt är också positivt, då vet man vilka som driver företaget och får något slags krav på utbildning. Kraven vi har i dag är väldigt luddiga, säger Pernilla Sopher, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hon ser också en fördel med att salongsinnehavare kan vända sig enbart till kommunen i stället för flera olika myndigheter
– Ofta erbjuder salongerna flera olika behandlingar. Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsynen på behandlingar med laser och IPL (intensivt pulserande ljus) och andra myndigheter för andra metoder. Det gör det också svårt för verksamhetsutövaren att få koll på vilka regler de ska följa, säger Pernilla Sopher som menar att Sverige ligger efter med regelverket.
– Vad det beror på är svårt att svara på, men det skulle kunna vara just att ansvaret är uppdelat på många myndigheter.
Det intensiva pulserande ljuset som används vid en del kosmetiska behandlingar för att avlägsna rynkor, synliga blodkärl, hår och tatueringar avger en strålning som kan skada ögonen och orsaka brännskador på huden.
Störst risk för skador vid laserbehandlingar löper ögat, näthinnan är känslig för laserstrålens reflektion och vid skador kan en del av synen försvinna för alltid.
Brännskador som inte läker på lång tid är de vanligaste hudskadorna som förekommer, i vissa fall bildas ärr och ibland kan huden få en mörkare nyans.
Om det hos en salong står att den är certifierad eller diplomerad spelar mindre roll, orden är ingen garant för att den som utför ingreppen har någon form av utbildning.
Inte heller ordet klinik borgar för kompetens, däremot krävs en utbildning för den som kallar sig legitimerad.