— Det finns platser med lite älg i Sörmland men samtidigt väldigt stora områden där det är lite klövvilt och där älgen fortfarande är viktigast. Det kan skilja väldigt mycket även mellan områden med korta avstånd emellan.
Det säger Anders Nilsson som är jaktvårdskonsulent på Svenska jägarförbundet.
Han anger ett område mellan Stjärnhov och Gnesta som ett bra exempel på en plats med god älgtillgång.
— Där är det rätt bra med älg och inte så mycket dovvilt, säger Nilsson.
Konkurrensen om födan med andra djur är något som hela tiden tas upp som svar på frågan varför det inte är så gott om älg i vissa delar av länet.
— Älgen är en art som tar mycket stryk i konkurrensen med dovvilt och kronvilt. Älgen behöver kvalitetsbete, den har höga foderkrav. Vi kanske måste titta på helheten och sänka antalet på vissa arter, säger Anders Nilsson som är jaktvårdskonsulent på Svenska jägarförbundet.
En orsak till att det är mycket annat vilt i skogarna är att det finns så pass lite rovdjur i länet, enligt jägaren Jonas Andersson.
— Ett av de klassiska skälen är att det inte finns några rovdjur att prata om i Sörmland. Och det är märkligt att det exempelvis inte finns fler vargar här, med tanke på hur mycket mat de skulle ha. Men de kanske helt enkelt inte trivs i länet då det är så pass tätbefolkat. Det har gjorts försök att flytta hit vargar, utan bra resultat.
På frågan om älgstammen i länet är lagom stor beror svaret antagligen på vem man frågar.
— Det är svårt att se enhetligt på det. Men när både markägare och jägare fått komma till tals är nog de flesta rätt nöjda med den som den är, generellt sett. Efter jakten borde vi ha en stam på sju älgar per 1 000 hektar, säger Anders Nilsson.