– Det är en felaktighet i vårt sätt att tänka som gör att vi inte kan fatta kloka beslut, säger Marta Cullberg Weston.
Hon är psykolog och psykoterapeut och har skrivit artiklar och föreläst om hur det kommer sig att vi inte agerar snabbare och kraftigare på de varningar som kommer från forskarvärlden.
Det handlar om flera saker, men svaret finns i våra hjärnor som inte är utrustade för att hantera diffusa hot i framtiden:
Stenåldershjärnan
– Vi har en stenåldershjärna som reagerar på omedelbara hot. Den kan inte hantera hot som sker i framtiden eller långt bort.
Hade koldioxiden haft en färg hade vi säkert reagerat på ett annat sätt, tror Marta Cullberg Weston. Ytterligare en svårighet är att det inte finns någon enskild aktör bakom hotet. Hade det funnits en Hitler eller en Putin bakom hotet hade vi haft lättare att göra något.
– Här är det vi alla som är ansvariga och det gör det svårt att hantera.
Fixering vid nuet
Våra hjärnor är fixerade vid nuet och vi har svårt att föreställa oss att det som aldrig har hänt kan hända.
– Så funkar vi. Forskare har till exempel sett att judarna i gettot i Warsawa trots att de fick information om vad som hände vägrade tro på det. Det var bara för otroligt.
Hjärnan fungerar också på så sätt att vi gradvis vänjer oss vid en långsam förändring och då uppfattar vi inte problemet som lika stort.
Närhet
Det som sker geografiskt längre bort håller vi också ifrån oss.
– Under en föreläsning i Mora gick det upp för åhörarna vad klimathotet innebär först när de insåg att Vasaloppet blir svårt att hålla i framtiden. Då blev det fart.
Ångest
Det handlar också om en ångest som klimatkrisen kan skapa. Vi är rustade att slå ifrån oss ångest.
– Jag brukar kalla det vårt frukostförsvar. När vi läser tidningen på morgonen tar vi in en viss del av informationen men vi reagerar inte känslomässigt. Om vi verkligen skulle ta in innebörden av allt vi läser och av klimathotet skulle vi inte orka gå till jobbet.
Vi har svårt att hantera maktlöshet och för att vi ska agera behövs enkla och tydliga besked om hur lösningarna ser ut. Utvägar är viktiga för att hjälpa människor så att de inte blir för rädda.
– Vår möjlighet att göra en bedömning av framtiden beror på hur väl vi kan föreställa oss den. Därför är det också viktigt att vara konkret.
Bilder som talar mer till våra känslor än vårt intellekt gör att vi tar in informationen på ett annat sätt. Även enklare bilder som glaciärer som smälter fungerar.
Bekvämlighet
Men det räcker inte med konkreta lösningar och information. Anledningen är våra vanor och vår bekvämlighet.
– Livsstilsförändringar utmanar vår bekvämlighet och då har vi väldigt lätt att blunda för klimathotet och skylla på andra. Det behövs både regleringar och politiska beslut som biltullar och utbyggd kollektivtrafik. Det behöver sättas en högre prislapp på bekvämlighet.
Illusion om kontroll
Slutligen är det vår illusion om att vi har kontroll som ställer till det. För visst handlar det bara om en illusion.
– Det är klart att vi inte har kontroll, du kan ju falla ner död i morgon. Men människor får ångest om de upplever att de inte har kontroll. Men vi har verkligen inte kontroll över klimateffekterna och det är väldigt ångestfyllt att inse.
– Vi tror till exempel att det kommer att fixa sig med hjälp av tekniska lösningar. Men det är inte så enkelt. Det kommer att behövas, men vi behöver också tänka om och ta in hela problematiken.
Läs fler artiklar ur vår klimatserie: Bilberoendet är den största utmaningen