- Det är ju en väldigt stark bevisning. Tidigare hade vi bara fingeravtryck. Dna kan klargöra vilka personer som har varit i ett rum, Fredrik Wallén, presstalesman vid Sörmlandspolisen.
Han påpekar dock att det inte med automatik innebär att någon gjort sig skyldig till brott bara för att personens dna finns på en brottsplats.
- Men det kan innebära att folk är öppnare och berättar mer, säger Fredrik Wallén.
Varje gång ett nytt dna-spår från en brottsplats eller från en misstänkt registreras, sker en automatisk sökning mot polisens olika dna-register. Om det blir en träff, kan ett hittills ouppklarat brott kanske få sin lösning.
Året var 2006 när regeringen ändrade lagen om så kallad topsning och dna-registrering. Syftet var att öka användningen av dna-tekniken för att kunna lösa fler brott.
I Sörmland kom man upp i 1 615 topsningar förra året. Räknar man alla typer av dna-prov som Sörmlandspolisen tog förra året och skickade in för analys, kom man upp i totalt 3 186. Av dessa renderade 311 träff i något register.
Men träffarna kan vara av olika karaktär och betyder inte automatiskt fällande dom, poängterar Fredrik Wallén.
Den rutinmässiga topsningen har gett effekt sedan den infördes. Det finns många konkreta exempel i hela landet på hur den automatiska sökningen som sker efter en genomförd topsning, faktiskt har lett till att brott har kunnat lösas. Och enligt statistik från polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) finns det många tusentals dna-spår sparade som väntar på en träff.
Polisen är numera ganska van vid att topsa människor. Exempelvis polisen i västra Götaland, som är bäst i landet på topsningar, gjorde 8 445 registertopsningar förra året.
Även om topsning har blivit en vardagssyssla för polisen så krävs det dock beslut av en förundersökningsledare eftersom topsning bedöms som en kroppsbesiktning.
- Det finns en tydlig beslutsordning, rimliga rättsregler och varje ärende är unikt, säger Fredrik Wallén.
När provet är taget skickas det vidare till SKL, där analysen görs.