Maskiner och datorer blir allt bättre och mer effektiva och kan utföra arbetsuppgifter som vi för bara några år sedan inte trodde var möjligt. Stora grupper på arbetsmarknaden riskerar därmed att ersättas – och det i rasande takt. Enligt Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) kommer vartannat av dagens jobb i Sverige att försvinna fram till år 2030 till följd av automatiseringsvågen.
För somliga låter det kanske som science fiction att maskiner ska utföra alla monotona rutinjobb. De som faktiskt köper premissen värjer sig kanske istället mot att scenariot ligger endast femton år framåt i tiden.
Men enligt Reforminstitutet automatiserades vart tionde jobb i Sverige mellan 2006-2011. Det motsvarar cirka 450 000 arbetstillfällen, mestadels rutinjobb inom industri, administration och i butiker. Reforminstitutet menar med andra ord att automatiseringen redan pågår i det tempo som SSF har föreslagit.
Enligt analysföretaget Kairos Future ser siffrorna på lokal nivå likadana ut: Hälften av jobben i Sörmland är borta om femton år. I Katrineholm ligger automatiseringsrisken på 53,4 procent.
– Automatisering i sig är inget nytt, ta till exempel jordbrukets utveckling. Det är troligt en trend som håller i sig, menar Anna-Lena Ramstedt, chef på Katrineholms arbetsmarknadsförvaltning Viadidakt, och tror framför allt att tillverkningsindustrin kommer att påverkas av ökad automatisering.
Gunilla Andersson, ordförande i utbildnings, arbetsmarknads- och integrationsnämnden i Nyköping, där 51,1 procent av jobben beräknas försvinna, tror att många jobb inom handeln ryker.
– Det är mycket självscanning just nu. Även inom industri och lagerverksamhet skulle jag också kunna se att jobb försvinner, säger hon.
I Eskilstuna, vars automatiseringsrisk ligger på 52,3 procent, har man under de senaste åren haft mindre industrijobb och fler arbeten inom servicenäringen. Enligt Marie Svensson, ordförande i arbetsmarknads- och utbildningsnämnden, är det i huvudsak yrken inom IT, produktionsteknik, industri och tjänstenäring som anses vara framtidsjobben i kommunen. Flera av dessa yrken har enligt SSF hög automatiseringsrisk.
– Jobb försvinner och nya tillkommer, här gäller det att vi är med i förändringen och anpassar och förändrar våra utbildningsmöjligheter och förmår att höja utbildningsnivån, förklarar hon.
Enligt Kairos Future kommer alla kommuner att påverkas av automatiseringens effekter, men i olika grad. Mindre industrikommuner, som till exempel Oxelösund, och orter med många försäljare inom detaljhandeln riskerar att drabbas hårdast av automatiseringen.
Yrken som bland annat kräver fingerfärdighet, originalitet, social förmåga och konstnärlighet har lägst sannolikhet att ersättas. Där ingår yrken som sjukvårdsspecialister, lärare, psykologer och poliser.
I Katrineholm ser Anna-Lena Ramstedt ett ökat behov av personal inom vård- och omsorg, bland annat på grund av en åldrande befolkning.
– Vi ser också ett ökat behov av ingenjörer, jurister och arkitekter, berättar hon, yrken som enligt SSF har lägre än tio procents risk att automatiseras.