Dag von Bothmer är ordförande i regionstyrelsen i Sörmland för Sveriges Spannmålsodlareförening.
– Skörden lever inte riktigt upp till förväntningarna för det har sett riktigt bra ut i våras och på försommaren, säger lantbrukaren Dag von Bothmer.
Han arrenderar gårdarna Ekensholm och Ökna i Malmköping och Sjärnholm i Oxelösund. Han sköter gårdarna tillsammans med sonen Alexander von Bothmer. Huvudgrödan är höstvete som upptar 70 procent av arealen. Höstraps är också en viktig gröda.
– Vi har skördat höstraps och nu håller vi på med höstvete och efter det kommer havre och sedan korn. Vi kommer att avsluta med vårraps, säger Dag von Bothmer.
Hittills ligger storleken på årets skörd i Sörmland på 5-årssnittet, enligt Lantmännen.
– Det blir fortfarande en helt okej skörd, normal eller kanske något över, säger Dag.
Skörden kom igång i slutet av juli, vilket är något tidigare än normalt. Därefter har ostadigt väder fått skörden att tappa fart.
– Det har regnat många dar nu och det kommer skurar lite titt som tätt. Det blir inget flyt i tröskningen. Man får tröska en stund och så får man stå still en stund igen. Nu när vetet har varit moget en längre tid blir det risk för att kvalitén blir dålig, att det inte blir kvarnkvalité utan att det blir nedklassat till fodervara och den är ju sämre betald. Det börjar bli lite oroande, säger Dag.
Tidigare i år var förväntningarna stora på en riktigt bra skörd eftersom grödorna som såddes förra hösten hade klarat den korta vintern bra. Sedan kom vårregnen som följdes av sommartorkan vilket slog hårt mot de grödor som såddes i våras.
– Höstgrödorna blir kanske normalt eller något bättre medan vårsädet kommer att bli sämre än normalt, säger Dag.
Den fördröjda tröskningen har också bidragit till att dämpa förväntningarna på årets skörd. Dessutom är viltskador enligt Dag ett kännbart problem för lantbrukare i länet.
Dag är ordförande i regionstyrelsen i Sörmland för Sveriges Spannmålsodlareförening. Han är kritisk till att svenska odlare får sämre betalt än odlare i grannländerna. Han menar att odlare i till exempel Tyskland kan få 10-15 procent mer betalt. Orsaken är enligt Dag att den svenska marknaden domineras av en uppköpare i form av lantbrukskollektivet Lantmännen.
– Det är inte kilona som betalar räkningarna utan det är faktiskt det ekonomiska utfallet så att prisutvecklingen är alltid intressant. Priserna stiger både i Sverige och globalt, dock stiger de inte till en nivå i Sverige som man kan tycka att de borde eftersom den svenska spannmålsmarknaden inte harmonierar fullt ut med den övriga nordeuropeiska marknaden.
Lantmännen menar å sin sida att de håller bra och marknadsmässiga priser. Tobias Wejde är tillförordnad regionchef på region Öst på Lantmännen:
– Absolut är det väl så att alla som säljer sin vara på marknaden vill ha ett så högt pris som möjligt och då sneglar man kanske på andra delar av världen också, vad de får för priser, men man måste ju jämföra äpplen och äpplen, det går inte att jämföra äpplen och päron, säger han.
Tobias Wejde är tillförordnad regionchef på region Öst på Lantmännen.
– Vi har gjort en genomlysning av spannmålspriset och jämfört det, benchmarkat det, mot andra marknader och vi ser ju liksom att det skiljer inte det som påstås i Sverige.
– Vi har närheten till både en kvarn i Strängnäs och även en etanolfabrik i Norrköping som gör att vi lyfter spannmålspriser lokalt jämfört med om man skulle bo långt ifrån en sådan avsättning, säger Tobias Wejde.