– Sverige har hyfsad självförsörjning på sockerbetor och morötter och spannmål som korn, havre och vete, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF, Lantbrukarnas riksförbund.
Hos Warbro kvarn i Sköldinge, som producerar mjöl, flingor och gryn, hela kärnor samt malt, fortsätter produktionen.
– Vi håller på och mal till de butiksbeställningar vi har. Vi är lite färre i personalen på grund av vab och sjukdom, men i och med att vi ägare jobbar när det behövs går det, säger Kerstin Björklund, arbetande delägare till Warbro kvarn.
Det är spannmålet som skördades i höstas som mals nu. När vårbruket kommer i gång – normalt någon gång i april – får de lantbrukare som kvarnen anlitar, utsäde från Warbro kvarn. Sedan köper kvarnen in spannmålet från lantbrukarna på hösten.
När det gäller försäljningen märker Warbro av krisen på flera sätt.
– Butikerna beställer mer än vanligt. Som Ica i Katrineholm, de har sålt slut och beställer mer, liksom några nätbutiker. Men restaurangerna beställer mindre. Vi säljer ju malt till bryggerier också och de bryggerier som säljer direkt till restaurangerna har problem, restaurangerna säljer inget. Men jämfört med många andra små matproducenter går det nog bättre för oss, eftersom vi säljer i småpåsar till butikerna, säger Kerstin Björklund.
När det gäller Sveriges köttproduktion varierar självförsörjningsgraden mellan djurslagen. För Brene gård i Vingåker, som föder upp utegångsgrisar, är själva produktionen inte hotad.
– Produktionen rullar på. Vi köper in en del foderkoncentrat från Lantmännen med en del importerade råvaror, som soja, och jag vet inte hur Lantmännen säkrat tillgången. Men får vi inte foder utifrån håller vi igång ändå, då matar vi med bara svenskt spannmål och ensilage, säger Mats Schörling, ägare.
Men, konstaterar han, det handlar inte bara om att småproducenterna ska kunna fortsätta producera, kunderna måste köpa varorna också.
– Dasspapper och importerad snabbmat tar slut, men vi har överskott på vårt kött. Jag misströstar verkligen, folk köper inte krav-kött. Köttet är ju speciellt eftersom det är krav-märkt och kostar dubbelt så mycket, men fortsätter det så här kommer det inte finnas krav-grisar kvar i Sverige.
Totalt sett, säger Lars-Erik Lundkvist från LRF, har ungefär hälften av maten som äts i Sverige ursprung i Sverige.
– I kronor är det kanske 50 procent, i kilo ligger maten med svenskt ursprung lite högre än den importerade maten. Vi har mycket import, frukt och grönt till exempel, som vi inte kan odla. Tomat och gurka ligger nog bara på 20-25 procent svenskt. Jordgubbar ligger lite högre när det är säsong.
Efter världskrigen var det fokus på egen livsmedelsförsörjning, säger Lars-Erik Lundkvist.
– Men efter EU-inträdet 1995 har vi förlitat oss på att det går att handla i alla lägen. Men vi hade extremtorkan 2018 och pandemi nu. Det visar ju att det är viktigt att ha fungerande livsmedelsförsörjning.
Regeringens mål är att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka. Det slås fast i Näringsdepartementets "Mål och vision för livsmedelsstrategin" från 2017, där det handlar just om självförsörjning: "En produktionsökning skulle kunna bidra till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska".
– Strategin är viktig, även om det inte hänt så mycket. Vi behöver signaler från politiskt håll att det är viktigt, kommenterar Lars-Erik Lundkvist.