Landstinget Sörmland har en så kallad katastrofplan som ska tillämpas vid allvarliga händelser. Stora olyckor kräver att länets sjukvårdsresurser samordnas.
- Beredskapsplanen är ett ramdokument som är väldigt allmänt hållet. Men det pågår alltid ett utvecklingsarbete och vi pratar mycket om hur beredskapsplanerna ser ut även i kommunerna, säger Thorbjörn Ohlsson, beredskapssamordnare på enheten för kris och katastrof vid landstinget i Södermanland.
Landstinget är ansvarigt för att tillgången till sjukvård ska finnas även under en krissituation i länet.
- Vi diskuterar mycket som man kanske inte tänker påverkar beredskapsläget i första hand. Men förändrade organisationsstrukturer och nya riktlinjer från statliga myndigheter inverkar på beredskapsplanen.
Thorbjörn Ohlsson säger att det finns fler exempel på sådant som behöver vara ordnat på förhand i fall olyckan skulle vara framme.
- Till exempel så kanske det inte är tillräckligt att ha en telefonoperatör, utan vi måste ha fler alternativ om telefonnätet skulle slås ut.
Han säger att enheten för kris och katastrof på Landstinget vid sina möten ofta tar upp frågan "vad skulle vi ha gjort om det hade varit vi?"
- Omvärldsanalys är en viktig del av vårt arbete och vi försöker hålla oss uppdaterade.
Beredskapsplanen täcker allt som kan påverka sjukvården i länet, från vattenbrist till stora trafikolyckor.
- Om händelsen påverkar bedrivandet av sjukvård bör den stå med i beredskapsplanen. Samhället har blivit mer sårbart. Det kan hända så mycket med el, vatten och it-system.
Sedan 2005 finns på Landstinget också en så kallad tjänsteman i beredskap, TiB.
- en TiB jobbar en vecka i taget och är då tillgänglig dygnet runt. Det gör det lättare för andra instanser att veta vem man ska ringa till och tjänstemannen fungerar som en väckarklocka för hela systemet.