Ett enda skyddsrum finns i Trosa kommun. Där kan 134 personer få plats, i händelse av till exempel krig. Gnesta och Vingåkers kommuner har inte heller många skyddsrum; där finns sex respektive 13 stycken – med plats för 380 respektive 870 personer.
Betydligt färre platser än kommuninvånare, med andra ord. I Gnesta får en av 30 plats. I Trosa handlar det om mindre än en av hundra invånare.
I Vingåkers kommun får knappt en av tio personer plats. Där vill Vingåkershem dessutom riva huset på Humlegatan som har flest antal skyddsrumsplatser i tätorten Vingåker.
Oxelösund är den enda kommunen i länet som har överskott på skyddsrum. Där fylls drygt fyra femtedelar av platserna om hela befolkningen skulle använda dem.
De övriga kommunerna – Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm, Flen och Strängnäs – har mellan 1,23 och 2,62 invånare per skyddsrumsplats.
Vilket skyddsrum som är närmast går att få reda på via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har lagt ut en karta över placeringarna.
För katrineholmaren Vanja Ingelid är inte skyddsrum något som upptar tankarna.
– Det är inget jag går och tänker på. Jag vet att det finns ett på Gröna kulle, säger hon.
Vanja Ingelid bor på Norr och tror att det även finns något skyddsrum närmare hemmet.
Sviterna från världskrigen och kalla kriget var det som gjorde att man började bygga skyddsrum. Sedan dess har omvärldsläget förändrats, enligt MSB.
– Skyddsrum kanske inte är det mest effektiva sättet att skydda befolkningen på. Det är oerhört kostsamt. Man har inte byggt något nytt sedan 2002, säger Henrik Larsson, enhetschef vid MSB:s räddningstjänstenhet.
Där det var störst risk, till exempel vid P10 i Strängnäs, byggdes många skyddsrum.
– Medan Trosa som inte har någon militär verksamhet bara har ett skyddsrum, säger han.
Efter att MSB skickade ut broschyren "Om krisen eller kriget kommer" för snart två år sedan, har medvetandet om skyddsrummen ökat. Fler är uppmärksamma på var deras närmaste skyddsrum ligger.
Att det finns fler invånare än skyddsrumsplatser beror inte på någon felräkning.
– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum för hela befolkningen. Tidigare har det även funnits väldigt omfattande utrymningsplaner, säger Peter Carman, handläggare för skyddsrum hos MSB.
Om ett skyddsrum byggs nytt i dag, beror det på att en fastighetsägare har rivit ett av de befintliga. Då är det fastighetsägarens ansvar att ersätta skyddsrummet med ett likvärdigt, byggt utifrån de krav som MSB ställer.
Under till exempel större renoveringar kan fastighetsägare även ansöka om att få begränsa tillgängligheten tillfälligt.
Det händer också att myndigheten ger tillstånd att avveckla ett skyddsrum.
– Man kan ansöka om att få avveckla. Vi tar upp det till beredning och gör en bedömning om det är möjligt eller inte, säger Peter Carman.
Nu ska de befintliga skyddsrummen bibehållas. MSB ansvarar för kontrollerna av dem men fastighetsägarna ska se till att de är i gott skick.
I fredstid får skyddsrum användas till exempelvis förråd i flerbostadshus. Kravet är att de ska kunna iordningställas inom 48 timmar.
Om skyddsrummen skulle behöva användas spelar det ingen roll om man bor i kommunen eller bara vistas där tillfälligt.
– Skyddsrummen är till för alla. Man söker sig till det som är närmast, säger Peter Carman.