Kammarrättslagmannen Peder Liljeqvists uppdrag har varit att analysera vilka förutsättningar medierna haft att granska statens och kommunernas hantering av pandemin.
Detta bland annat med bakgrund av tidningens avslöjande av hur de sörmländska kommunerna och regionen medvetet förhalat processen och mörkat uppgifter om antalet döda och smittade på länets äldreboenden.
I utredningen kommer Liljeqvist fram till att myndigheterna i många fall använt den så kallade patientsekretessen på ett sätt som strider mot lagens syfte – och att detta har inneburit en inskränkning av allmänhetens rätt till insyn genom offentlighetsprincipen.
I de flesta fall har det handlat om feltolkningar, enligt Peder Liljeqvist. Med ett undantag: Sörmland.
– Missbruk har det bara rört sig om i några enstaka fall, och där är de ärenden som ni skrivit om de mest uppenbara, säger Peder Liljeqvist.
Enligt Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges grundlagar, ska en allmän handling lämnas ut skyndsamt. Här har det slarvats rejält under pandemin, enligt utredningen. Men i de flesta fall har myndigheternas långsamhet berott på dålig organisation och otillräcklig bemanning. Det är bara i Sörmland som utredarna hittar belägg för att det skett en medveten fördröjning.
Regionen och de Sörmländska kommunerna får även smäll på fingrarna för att de koordinerat sina svar till tidningen.
"Den medvetna samordning som ska ha förekommit i åtta kommuner kan enligt vår uppfattning inte ses som annat än en inskränkning i möjligheten till insyn genom offentlighetsprincipen. En sådan samordning står även i strid med principen att en begäran om att få ta del av en allmän handling ska prövas självständigt", står det i utredningen.
Liljeqvist refererar även till Sörmlands medias stora kartläggning av myndighetstjänstemännens kunskaper om offentlighetsprincipen, som bland annat visat att hälften av de över 8 000 tillfrågade felaktigt trodde att dataskyddsdirektivet (GDPR) hindrar utlämning av allmänna handlingar.
Justitieombudsmannen, JO, kom tidigare i år med skarp kritik mot hur ledande befattningshavare i flera sörmländska kommuner och regionen redan när tidningens begäran kom in drog upp riktlinjer om att inga uppgifter skulle lämnas ut. En sådan samordning blottar "en bristande förståelse och respekt" för offentlighetsprincipen, skrev JO.