Olle Lundin är professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet. Han menar att kommunernas hantering är ett bevis på att man vill mörka uppgifter för journalister och allmänhet genom att inte berätta i vilken omfattning covid-19 har spridits inom äldreomsorgen.
– Det finns sekretessgrunder, men på vilket sätt ska vi kunna spåra smittan till en enskild individ om vi exempelvis får reda på att tre personer på ett boende har covid-19? Talar kommunerna inte om vilka personer som är drabbade, utan bara anger en siffra, så är det inte fråga om sekretess. Det är väldigt svårt att förstå varför man inte vill lämna ut sådana uppgifter, säger han.
Kan det ändå finnas fall där en statistisk uppgift inte kan lämnas ut?
– Om jag vill veta hur många sjuka det finns på ett äldreboende och det bara bor två personer där, varav en av dessa är sjuk – ja, då kan det råda sekretess. Men eftersom de flesta äldreboenden är betydligt större än så är min bedömning att det inte råder sekretess. Så länge man har avidentifierat uppgifterna är det mer eller mindre omöjligt att härleda dessa till en enskild individ, alltså ska uppgifterna lämnas ut.
Kammarrätten i Jönköping meddelade 2014 en dom på samma område. Där slog rätten fast att en handling skulle lämnas ut, trots att den berörda myndigheten hävdat sekretess. Handlingen var avidentifierad, men myndigheten menade att personen det rörde sig om trots det kunde röjas och lida men. Detta eftersom det fanns uppgifter som gjorde att det gick att sluta sig till att vårdtagaren fanns i en grupp bestående av sex personer. Kammarrätten bedömde dock att gruppen var så pass stor att den vårdtagare som ärendet gällde inte kunde spåras.
I flera fall hänvisar kommunerna till att uppgifterna inte finns eller inte kan tas fram med "rutinbetonade åtgärder". Ändå har Region Sörmland kunnat meddela hur många boenden som är drabbade. Vad tänker du om det?
– Det är klart att det finns uppgifter på hur många som är smittade. Det tar absolut inte flera timmar att sammanställa dessa, även om de finns på olika ställen i en databas. Om kommunerna inte hade haft några uppgifter hade det inneburit att man inte haft någon koll på hur drabbad verksamheten är, vilket vore ansvarslöst. Att man ens kan våga påstå att man inte har en överblick eller en sammanställning är i sig märkligt, säger Olle Lundin.
Tidningen har begärt ut flera mejl från högt uppsatta tjänstemän i kommunerna. Kommunjuristen i Flens kommun, Niklas Witt, skriver att avslaget på tidningens begäran inte bör skickas direkt, utan först två dagar efter att ett beslut fattats. Av vilken anledning framgår inte av mejlkorrespondensen.
– Att man ska sitta och vänta är ett fall för justitieombudsmannen. Då kommer kommunen få en käftsmäll, säger Olle Lundin.
I ett annat mejl skriver kommunchefen i Trosa kommun, Johan Sandlund, att "det är förunderligt vad de publicistiska fantomerna vill att vi ska prioritera högst just nu". Hur ser du på det?
– Har man den synen på journalister är det någonting i myndighetskulturen som är fel. Det finns vissa kommuner som också har som kultur att inte vilja lämna ut uppgifter. Det är skrämmande eftersom det är en grundlag vi pratar om. Offentlighetsprincipen håller på att urgröpas, säger Olle Lundin.
Vet du mer? Så här gör du för att tipsa oss!