Under de senaste åren har antalet anmälda hatbrott varit relativt konstant i Sverige, och legat på ungefär 5 500 anmälningar varje år.
När statistiken bryts ned visar det sig att antalet anmälda hatbrott ökar mot romer, muslimer, kristna och mot människor med ett afrikanskt ursprung. Hatbrotten minskar trots allt totalt sett, eftersom hatbrotten mot homosexuella har blivit färre.
I en rapport beskriver FN situationen som "alarmerande". Antalet anmälda hatbrott är oroväckande högt, men det är ännu mer oroande att polisen lyckas klara upp så få av hatbrotten, anser FN.
I sin rapport föreslår FN därför att svensk polis bör inrätta fler hatbrottsgrupper, med hög kompetens att utreda den här typen av brottslighet.
I dag har polisen bara hatbrottsgrupper på två platser i landet, nämligen i Stockholm och i Skåne.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) tycker att hatbrottsgrupperna har fördelar och anser att de borde finnas på fler platser i landet, berättar Carina Djärv, utredare på BRÅ.
– Om inte annat för att de som utsätts för hatbrotten har positiva erfarenheter av hatbrottsgrupperna. De vet vem de ska vända sig till och känner att deras problem blir tagna på allvar, säger hon.
I förhållande till folkmängden har Sörmland under flera års tid varit ett av de län där flest hatbrott polisanmäls. Bara Stockholm, Skåne och Västmanland har fler hatbrott per 100 000 invånare.
Hittills har det inte funnits någon hatbrottsgrupp i Sörmland. Och eftersom polisen blev en enda myndighet vid årsskiftet, blir det polisen nationellt som avgör hur det kommer att se ut i framtiden.
Det är speciellt att utreda hatbrott, berättar Fredrik Wallén, polisens presstalesman i Sörmland.
– Det räcker inte med att slå fast vad som har hänt och vem som har gjort vad. Dessutom måste man veta varför brottet har gjorts. Det är nämligen motivet som avgör om det handlar om ett hatbrott, säger han.
Just nu pågår en utredning om hur polisen hantera och utreda hatbrott i framtiden. Utredningen drivs av den tidigare länspolismästaren i Jönköping och ska vara klar i slutet av februari.
– När utredningen har beretts kommer det sannolikt att stå klart hur vi ska arbeta i framtiden, säger Fredrik Wallén.