Kontanterna i samhället blir färre. Riksbanken beräknar att kontantanvändningen minskar med omkring 13 procent per år. Vid årsskiftet klubbade riksdagen en ny lag om uttagstjänster. Den börjar gälla vid nästa årsskifte och innebär att bankerna måste garantera, att det finns uttagsmöjligheter tillgängliga för den största delen av befolkningen.
– Högst 0,3 procent av befolkningen får med den nya lagen ha längre än 25 kilometers vägavstånd mellan folkbokföringsadressen och platsen för kontantuttag, säger Fredrika Hed Rosén, handläggare på Post- och telestyrelsen, PTS.
Med den nya lagen ansvarar de största bankerna för att det ska finnas möjligheter till kontantuttag. Hur uttagen sker kan bankerna bestämma själva, men om fler än 0,3 procent av befolkningen har för långt att åka för uttag, kan bankerna straffas.
– Om de inte följer skyldigheten ska PTS lämna över ärendet till Finansinspektionen, som har möjlighet att förelägga och utfärda sanktionsavgifter, säger Fredrika Hed Rosén.
Sommaren 1967 gjordes det första uttaget ur en uttagsautomat i Sverige. Till att börja med var inte uttagsautomaterna datoriserade och det gick inte att kontrollera uttagen mot kundernas saldon. För att förhindra att kunderna drabbades av uttagsyra begränsades uttagen till som mest fem hundralappar per gång och högst ett uttag per dygn, skriver tidningen Ny Teknik.
Från det tidiga 1990-talet och framåt var automaterna flest år 2011, enligt Riksbanken, 3 566 stycken. Men efter 2011 har antalet automater minskat, ner till 2 672 stycken 2018. 2018 fanns det 864 färre uttagsautomater jämfört med 2011.
– De har blivit färre. Jag bor själv i Nyköping och vet att det fungerar likadant i de flesta städer. I innerstaden finns en bankomat. Är man gammal och har svårt att gå ställer det till problem. Att det finns automater i olika affärscentrum är bra, för dem som handlar där, men det är inte alla som tar sig dit, säger Inger Jonasson Sjödin, ordförande i PRO Sörmland.
Det finns flera olika företag som erbjuder uttagsautomater. Störst är Bankomat som ägs av fyra storbanker, med 34 automater i Sörmland.
– Kontanterna kommer att finnas i ekonomin åtminstone en bit in på 2030-talet. Kontantanvändningen kommer att finnas i vissa grupper och i vissa sammanhang, som bland utländska turister, säger Björn Segendorf, senior rådgivare vid Riksbanken.
Han fortsätter:
– Det vore ytterst olyckligt om kontanter försvinner från marknaden. Vi behöver en mix av olika betalningssätt i ekonomin. Tar man bort kontanter helt försvårar man transaktioner och försvårar för vissa grupper.
Samtidigt, konstaterar han, blir situationen skev om man å ena sidan kan få tag på kontanter via den nya lagen, men å andra sidan inte kan handla för dem, om butiker i större utsträckning slutar ta emot kontanter.
– Då har ett antal aktörer bestämt att nu ska inte statens pengar vara giltiga längre. Och ingen vet hur ett kontantlöst samhälle fungerar, det finns inga sådana.
Inger Jonasson Sjödin från PRO Sörmland önskar att lagen gällde redan nu.
– Nu hinner man montera bort så många automater. Kommer man att sätta tillbaka dem igen? Om det sitter i galleriorna kan man hävda att man tillgodoser behovet, vilket inte är fallet eftersom många inte kan ta sig till galleriorna. Samtidigt är vi tacksamma att det ändå kommer en lag, säger Inger Jonasson Sjödin.