Runt om i länet finns hus och miljöer som är värda att bevara för framtiden. Länets kommuner kan med stöd av plan- och bygglagen ge dem olika grader av skydd. I dess enklaste form kan en byggnad omfattas av varsamhetsbestämmelser.
Mer kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan omfattas av skyddsbestämmelser. Dessa är mer omfattande och innebär ett förvanskningsförbud. På detaljplaner är byggnaderna märkta med ett q. Ett hus som omfattas av skyddsbestämmelser kan också tilldelas ett rivningsförbud som ger stommen ett skydd.
Fram tills nu är det ingen som haft koll på hur många byggnader i länet som omfattas av någon form av skydd. Det har nu länsstyrelsen i Sörmland ändrat på.
I projektet Räkna Q har antikvarierna Ebba Gillbrand och hennes kollega Olof Pettersson på länsstyrelsen i Sörmland granskat kommunernas detaljplaner från 1987 och framåt. De har räknat antalet objekt som omfattas av olika varsamhets- eller skyddsbestämmelser. Hittills har de gått igenom alla länets kommuner förutom Eskilstuna.
— Det är ett sätt att få koll på vilka byggnader som är kulturhistoriskt intressanta. Vi får en överblick, säger Ebba Gillbrand.
Redan nu har duon gjort en del intressanta upptäckter. Hur ofta kommunerna väljer att skydda bebyggelse varierar stort. I Strängnäs och Nyköping har politiker och tjänstemän varit särskilt flitiga. I Strängnäs finns enligt preliminära siffror runt 1 100 objekt som skyddas, i Nyköping över 800.
— Det enskilt viktigaste är att det finns kompetens i kommunerna och att det finns ett intresse. Och även att man politiskt värnar om kulturarvet. Det ser lite olika ut i kommunerna.
I andra änden av skalan finns Katrineholm. Kommunen har ungefär lika många invånare som Strängnäs men blott en tiondel så många skyddade byggnader. I Katrineholm är knappt 100 byggnader skyddade.
I Flens kommun finns runt 250 byggnader som har någon sorts skydd. Där har länsstyrelsen varit delaktig i arbetet med en ny översiktsplan och Gillbrand berättar att stans arkitektur kan vara på väg att omvärderas.
— Där finns ganska stora värden som man inte riktigt har insett. Flen är ett bra exempel på att det finns höga värden i den sentida bebyggelsen.
Kan det gå för långt, kan man skydda för mycket?
— Vi måste vara öppna för nya bra tillägg i stadsmiljöerna. Det handlar om kvalitet och ambitionsnivå och hur byggnaden anpassas till det befintliga rummet. Då kan man göra mycket.
— Ett bra exempel är Nyköpings stadshus som nyligen blev byggnadsminne. Det byggdes 1969 och det är fortfarande många i stan som tycker att den är ful och hemsk. Där måste man rannsaka sig själv, hur hade vi på länsstyrelsen tänkt om den hade tillkommit nu?
När länsstyrelsen har betat av alla detaljplaner även i Eskilstuna ska projektet färdigställas och presenteras i en rapport under våren. Alla skyddade byggnader förs också in i en databas som blir tillgänglig för allmänheten via länsstyrelsens hemsida.