Sedan 2012 har tv-team från hela världen kommit till Eskilstuna och hängt över Niklas Qvarnströms axel i Nobeltider. Alla vill de ta del av medaljtillverkningen inför den stora Nobelfesten den 10 december.
– Häromveckan var det ett team från Japan här och gjorde ett inslag. Det skulle tydligen sändas på deras motsvarighet till Vetenskapens värld som går på söndagskvällar. Jag frågade deras tolk hur många som tittar på det egentligen. Alla, svarade han.
Medaljtillverkaren Niklas Qvarnström på Svenska Medalj AB visar oss runt bland maskinerna på verkstaden i Eskilstuna samtidigt som han funderar på hur många människor som bor i Japan.
– Jag var tvungen att kolla upp det, tror det var över 100 miljoner. Man blir påmind om vilket intresse det finns för Nobelmedaljerna, säger han.
På Svenska Medalj tillverkar de allt från medaljer till slipshållare åt kunder som till exempel Hans Majestät Konungen och Svenska Ishockeyförbundet. Men det är Nobelmedaljstillverkningen som de får mest uppmärksamhet för.
Nobelsäsongen för Niklas Qvarnström drar igång i oktober när årets pristagare offentliggörs. Då följer han utnämningarna, mest för att se hur många medaljer inom varje kategori som han behöver tillverka.
– Då vet man vad som gäller de närmaste veckorna och kan beställa hem material. Annars är jag precis som många andra, det är inte ofta jag känner igen vilka vinnarna är men nu har vi ju Bob Dylan. Det känns faktiskt lite roligt.
Hur många Nobelmedaljer har du gjort genom åren?
– Oj, det var en bra fråga. Det vet jag faktiskt inte, har inte hållit koll på räkningen. Men sedan 2012 har det väl blivit i genomsnitt 10-12 medaljer per år.
Nobelpriset delades ut första gången 1901 och de första medaljerna året därpå. Själva tillverkningen har egentligen inte förändrats särskilt mycket sedan dess. Nu som då valsas guldet till rätt tjocklek, innan det stansas ut och därefter präglas med rätt motiv för respektive kategori, fysik, kemi, fysiologi eller medicin och litteratur. På framsidan präglas medaljen med Alfred Nobels välkända profil. Originalformen, som tillverkare genom alla tider utgått ifrån, finns faktiskt kvar men förvaras på ett säkert ställe eftersom den, enligt företags vd Erik Åberg, är ovärderlig.
Innan Svenska Medalj tog över produktionen var det Myntverket i Eskilstuna som tillverkade medaljerna. Företagets rötter stäcker sig så långt tillbaka som år 995 då de första mynten präglades i Sverige.
När Myntverket sedan lades ner 2011 flyttades produktionen till norska Myntverket i Kongsberg, men året efter var tillverkningen alltså tillbaka i Eskilstuna och då hos Svenska medalj.
– Produktionen stod bara stilla en vecka, berättar vd Erik Åberg och förklarar att de köpte Myntverkets maskiner och präglingsverktyg. Vissa av dem är över 200 år gamla.
– Det betyder så mycket att vi får förvalta Myntverkets tusenåriga tradition och vara en del av historien. Vi har trots allt ett av världens mest prestigefyllda uppdrag, säger han.
Uppståndelsen kring medaljerna verkar dock inte påverka tillverkaren Niklas Qvarnström. Han har fått vänja sig med att stå framför kameran och berätta om sitt hantverk men i övrigt jobbar han med samma noggrannhet oavsett vilken sorts medalj han tillverkar, säger han.
– Jag har jobbat med det här så länge att jag inte blir nervös. Jobbar du dag ut och dag in med samma sak blir du bra på det, oavsett vad det är. Jag kan mitt jobb. Sedan är det klart att allt runt omkring känns mer speciellt.
Har du varit på Nobelfesten?
– Nej, vet du, jag tror inte riktigt att det är något för mig.
Det är med van hand han kör metallen genom valsen. Niklas Qvarnström beskriver det som "en stor kavel som plattar ut guldet till rätt tjocklek".
– För att materialet sen ska bli så formbart som möjligt måste det hettas upp innan det stämplas. Gör man inte det förstörs verktygen, säger Niklas Qvarnström och förklarar att motivet präglas i flera omgångar för att det ska bli perfekt.
Nobelreglerna säger att högst tre personer kan dela på ett Nobelpris, förutom fredspriset som kan gå till en organisation. Hittar man ingen värdig vinnare så kan faktiskt ett pris skjutas upp. Så blev det 1921. Det årets Nobelpris i fysik fick Albert Einstein i stället 1922, samtidigt som Niels Bohr.
I år är det tio pristagare som ska få en Nobelmedalj, signerad Niklas Qvarnström. Utöver de riktiga i guld, får varje pristagare också beställa ett visst antal kopior, i förgyllt silver, som också görs i Eskilstuna. Pristagarna inom forskningsvärlden brukar beställa repliker för att kunna ha dem uppställda på universiteten där de jobbar, berättar Erik Åberg.
Både de riktiga medaljerna och kopiorna levereras till Nobelstiftelsen i Stockholm i omgångar och under stor sekretess eftersom medaljerna är så dyrbara, berättar Erik Åberg. Väl i Stockholm kontrolleras de noga så att pristagarnas namn har stavats rätt och att de ser bra ut.
Har det blivit fel någon gång?
– Nej, vi får ju ett manuskript av Nobelstiftelsen innan vi graverar in pristagarnas namn men det är mycket med alla förkortningar och punkter, så att det verkligen blir rätt, säger Niklas Qvarnström.
Men det har hänt att han har fått börja om, berättar han.
– Det är ovanligt men uppstår det en skada någon gång under processen är det inte säkert att det går att rädda.
Årets medaljer har finputsats, blästrats och guldbadats. De ligger nu färdiga i varsitt etui i väntan på lördag kvällens Nobelfest och pristagare. För Niklas Qvarnström fortsätter jobbet som vanligt. En stor medaljleverans till kungen ska tillverkas men Nobelyran i Eskilstuna är över för den här gången.
– Utan medaljerna tror jag att Nobelfesten skulle bli rätt tråkig. Så det känns riktigt bra när det är klart, säger han.