Församlingar har tidigare samarbetat i så kallade kyrkliga samfälligheter. Förra året gjordes organisationen om och pastoraten bildades, en ny beslutande nivå mellan församling och stift.
– De politiska partierna hade svårt att hitta förtroendevalda på större orter och ville inte lämna makten till lekmän. Det var därför pastoraten infördes, säger Peter Dahlgren, präst från Eskilstuna.
Han menar att omorganisationen har haft störst betydelse i större orter.
– Eskilstuna är ett praktexempel. Prästerna måste lägga mer tid på möten och det har lett till färre gudstjänster. Istället har man satsat på koncerter och annat, mer musik mindre mässa helt enkelt.
Men Johan Hedlund, kyrkoherde i Eskilstuna församling, håller inte med.
– Det är inte min bild. Jag har jobbat i en liten församling på landsbygden och där hann jag inte vara lika mycket präst, det var mer administrativt arbete.