Med fyra färdsätt genom Sörmland

Cykel, till fots, med kanot – eller till häst. Sörmland lämpar sig väl att uppleva med egna eller inlånade hästkrafter.

Sörmland2016-06-13 07:39

I Sörmland finns leder att följa för både vandrare, cyklister och kanotister. Ridled Sörmland har samlat ihop alltihop till en friluftsmässig mångkamp. Det går nämligen utmärkt att ta sig fram både till fots, med cykel och, förstås, till häst på ridleden. Och sjöar är det sällan långt till i Sörmland.

En sådan sjö, Täljaren närmare bestämt, har vi satt oss vid, jag och Katrin Jägerup som bland annat arbetar med hästuthyrning på Tolfta gård som ligger mellan Katrineholm och Bettna.

– Man kan exempelvis starta på Larstorp och cykla på ridleden därifrån till Hjelmsäter utanför Valla och övernatta där. Nästa dag kan man vandra på ridleden till Tolfta gård, bo här, paddla på Täljaren dagen efter och till sist rida härifrån tillbaka till Larstorp, berättar Katrin Jägerup och poängterar att det finns fler alternativ.

Ridled Sörmland syr ihop paket där de samlar ihop de fyra färdsätten, hyr ut hästar, cyklar och kanoter och tar hand om både utrustning, häst och människa vid dagens slut.

– Vi har avtal med markägarna om att bara rida på leden från maj till och med augusti. Tiden utöver så får man rätta sig efter allemansrättens regler, säger hon.

Finns det något man ska tänka på när till exempel cyklister och hästar samsas på en stig eller mindre grusväg?

– En mountainbike kan vara läskig för en häst – det är oftast hästarna som blir räddast. Det är bra att visa hänsyn från båda sidor och passera varandra i lugnt tempo.

Hade det bara handlat om kanot, cykling eller vandring hade det varit en sak – men jag är inte direkt hemma i ett stall. Det verkar dock som att Katrin är van att ta hand om sådana som mig. Jag och islandshästen Hrimur blir presenterade för varandra och det står snart klart att vi vill få ut samma sak av ridturen.

En framfart i sakta mak, små stopp när det finns något att titta på och inga häftiga, oväntade rörelser. Vi kommer bra överens där vi rör oss fram på skogsvägar och små stigar. Hrimur lär sig snart att jag inte säger ifrån på skarpen om han stannar för lite färdkost så den största delen av turen går han med en blåbärsplanta hängande i mungipan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om