Ökningen går att se över hela landet menar Kristian Richter som är psykolog och enhetschef på Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, i Eskilstuna. Han är inte särskilt förvånad över ökningen utan menar att det kan finnas många faktorer bakom. Ett exempel är dagens skolform som gör att barn som skulle ha klarat sig utan diagnos eller mediciner tidigare kan behöva hjälp i dag.
– Förr satt barnen i sina bänkar och läraren höll i lektionen från katedern. Det strukturerade sättet fungerar ofta bättre för barn med adhd än de i dag när de ska forska i grupp och vara i nya klassrum hela tiden.
Tommy Holstein, 17 år från Nyköping, fick sin adhd-diagnos som 4-åring och började medicineras som 5-åring. Innan var han svår att få kontakt med berättar han mamma Anikka.
Sedan dess har han testat flera olika typer av medicin vilket har gett olika resultat och han haft flera uppehåll från medicinering. Tack vare bra lärare har han klarat sig fint i skolan, även fast det ibland känts tufft.
– Jag har haft helt underbara lärare. En lärare gjorde mattetal med reptiler eftersom han visste att jag gillade sådant. En annan lät mig gå ut en sväng, dricka ett glas vatten, springa ett varv runt skolan eller spela lite gitarr.
Pauserna är viktiga. Att få släppa läsboken en liten stund och bara göra något annat ett tag hjälper mycket.
– Att ha adhd är som att behöva nysa. Man känner hur det börjar kittla i näsan och då tänka "äsch jag nyser på måndag istället". Det funkar inte så. Det måste göras nu, säger
Tommy när han beskriver hur det känns i kroppen när han inte kan sitta still längre.