Vattnet kostar numera 681 kronor per lägenhet i exempelhuset när det står i Vingåker.
Sedan 1996 har Nils Holgersson-rapporten publicerats årligen. Bakom undersökningen står Bostadsrätterna, HSB riksförbund, Hyresgästföreningen riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges allmännytta.
I den jämförs kostnaderna för ett fiktivt flerfamiljshus, "Nils Holgersson-huset", som precis som Nils Holgersson i Selma Lagerlöfs bok reser runt i landets kommuner. Men till skillnad från skånepågen på sin gås, måste husägaren och de som bor i huset betala räkningar. I rapporten redovisas vad exempelhuset kostar i landets olika kommuner.
Det som jämförs i rapporten är avfall, vatten, el och fjärrvärme. I rapporten kallas det "nyttigheter". Jämförelserna är gjorda dels för hela huset, dels för varje lägenhet. Exempelhuset har 1 000 kvadratmeter yta, fördelat på 15 lägenheter om cirka 67 kvadratmeter styck. Huset värms med fjärrvärme och har genomsnittlig el- och vattenförbrukning.
Rapporten visar att Vingåker är tolfte dyraste kommun i landet och dyrast i Sörmland. Här är kostnaden i exempelhuset 539 kronor och 60 öre per kvadratmeter bostadsyta och år. Det är en ökning med 82 kronor per kvadrat sedan i fjol. Utslaget per lägenhet är kostnaden 2 998 kronor per månad. Snittet i hela landet är 2 637 kronor.
Fjärrvärmen i Vingåker kostar 1 202 kronor i månaden, för en lägenhet på 67 kvadrat i exempelhuset. Billigast i länet är värmen i Oxelösund, där den kostar 743 kronor i månaden. Att det är billigt där beror på att spillvatten från industrin SSAB utnyttjas.
För exempelhuset, när det står i Vingåker, har vattenkostnaden har ökat från 593 till 681 kronor per lägenhet och månad och för el har kostnaden ökat från 819 kronor till 930 kronor i månaden. Fjärrvärmen för exempelhuset kostar 1 202 kronor per kvadrat i månaden i år, jämfört med 1 072 kronor under fjolåret.
Marcus Kjellin är förhandlingsstrateg för Hyresgästföreningen. Han konstaterar att taxorna höjts mycket i Vingåker.
– Kommunerna beslutar om VA-taxan och sophämtningen, enskilda företag kontrollerar fjärrvärmen. Man kan fläska på med ganska höga taxor och förlita sig på att kunderna är tvungna att betala. Fastighetsägarna försöker möta taxorna med investeringar i teknik som minskar förbrukningen, men besparingarna äts ofta upp av taxeökningarna.
Sophämtningen har också stigit i pris.
Samtidigt är det inte säkert, att kommunerna tjänar på de höga taxorna på lång sikt, säger Marcus Kjellin.
– Om höga taxor leder till höga hyror riskerar man att fler hamnar i försörjningsstöd. Då blir det ingen vinst i kommunen. Är hyrorna för höga flyr folk och flyttar.
För 2023 landade hyreshöjningen i Vingåker på fyra procent, något lägre än rikssnittet på 4,2 procent.
Men Marcus Kjellin säger att effekten av för höga taxor kan komma senare.
Stefan Jansson är vd för Vingåkershem, som har omkring 350 lägenheter i Vingåker. (Arkivbild)
Stefan Jansson är vd för Vingåkershem. Han konstaterar att det inte är några taxor som är påverkbara för bolaget, förutom elhandeln.
– När det gäller fjärrvärmen är vi givetvis en stor kund, i dialogen där kan vi framföra vad vi tycker. Det vi behöver göra är att se över hur vi använder energin, att vi har rätt grejer. Vi kan mota elförbrukningskostnader med exempelvis solceller. När det gäller värmen kan vi titta på alternativa värmekällor, som bergvärme. Men den ska också hanteras med skötsel och drift, fjärrvärmen är mer ett färdigt paket.
Han ser dock ingen flykt från Vingåkershems bostäder.
– Vi har inget ledigt. Det finns vilja att bo i Vingåkershem. Jag tror ändå att vi har hyror som Vingåkersmarknaden kan hantera.
Det som främst kostar mer för Vingåkershem är de höga räntorna.
– Fortsätter räntorna öka och inflationen ökar, då finns det viss oro att det kan påverka bolaget ekonomiskt. Men i dagsläget är jag relativt trygg.