Larmen som rör suicid gÄr ofta ut till sÄvÀl polis som ambulans och rÀddningstjÀnst. Vem som kommer först Àr inte alltid det viktiga, det som Àr av vikt Àr att nÄgon kommer dit snabbt.
NÄgra av dem som pÄ nÀra hÄll tar del av det stora samhÀllsproblemet psykisk ohÀlsa och suicid i sitt arbete Àr personal inom blÄljusyrkena. Sedan flera Är tillbaka samverkar polis, ambulans och rÀddningstjÀnst i Sörmland för att sÄ effektivt som möjligt möta personer som mÄr psykiskt dÄligt.
â Det spelar ingen roll vem som kommer först, det gĂ€ller bara att nĂ„gon kommer dit snabbt. Vid akuta fall larmas alla tre. NĂ€r SOS upplever att det inte Ă€r lika akut Ă€r det oftast polis och ambulans som larmas, sĂ€ger Andreas Eliasson, brandman pĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nsten i Eskilstuna som ingĂ„r i arbetsgruppen med extra ansvar för arbetet kring suicidfrĂ„gor.
Ăven om rĂ€ddningstjĂ€nsten inte Ă€r ute pĂ„ lika mĂ„nga larm som polis och ambulans har Andreas Eliasson varit med om det flera gĂ„nger.
â Det Ă€r alltid speciellt. Det Ă€r en person som mĂ„r extremt dĂ„ligt och behöver hjĂ€lp men som inte alltid Ă€r mottaglig för det. Det Ă€r alltid svĂ„rt att veta vad man ska förbereda sig pĂ„ nĂ€r man Ă€r pĂ„ vĂ€g fram. Men det handlar mycket om att stĂ€lla in sig pĂ„ att visa respekt och att man Ă€r dĂ€r för att man faktiskt bryr sig och vill hjĂ€lpa, sĂ€ger Andreas Eliasson.
Polis och ambulans, som Äker pÄ fler larm med koppling till psykisk ohÀlsa och suicid, har sett en successiv ökning av den typen av larm.
â Suicid, hot om suicid och larm relaterade till psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanligt förekommande hos oss. Det Ă€r vĂ„r vardag och de larmen har ökat â kurvan gĂ„r spikrakt uppĂ„t, sĂ€ger Johanna Claesson som har jobbat som ambulanssjukvĂ„rdare i sju Ă„r.
Hon Àr del i ett projekt kring psykisk ohÀlsa i regionen och hÄller i utbildningar internt om suicidarbete. Som ambulanssjukvÄrdare kan man fÄ möta personer i alla delar av suicidkedjan.
Johanna Claesson Àr ambulanssjuksköterska i Sörmland och delktig i ett projekt kring psykisk ohÀlsa.
â Vi möter hot om suicid, försök eller genomgĂ„ngna. Vi möter alla grupper. Vissa suicidĂ€renden Ă€r rena sjukvĂ„rdsĂ€renden dĂ€r en person tillexempel har svalt tabletter eller skurit sig. Det Ă€r vanligt förekommande, sĂ€ger Johanna Claesson.
Precis som Andreas Eliasson betonar hon vikten av att möta de utsatta personerna med lugn och respekt.
â Det handlar om att jobba med sig sjĂ€lv som verktyg mer Ă€n man Ă€r van vid nĂ€r man Ă„ker pĂ„ ett rent sjukvĂ„rdsĂ€rende, sĂ€ger Johanna Claesson.
Laila Eriksson Ă€r polis vid region öst med 20 Ă„rs erfarenhet i yrket. Hon Ă€r ansvarig för suicidarbetet för Sörmland och Ăstergötland och kan konstatera att möten med mĂ€nniskor som mĂ„r dĂ„ligt blir en allt större del av polisens arbete.
â Den psykiska ohĂ€lsan har ökat explosionsartat och det gĂ„r ner i Ă„ldrarna, sĂ€ger Laila Eriksson.
Polisen i Sörmland fÄr daglige rycka ut pÄ larm relaterade till psykisk ohÀlsa.
Hon hyllar samverkan med ambulansen och rÀddningstjÀnsten som hon menar kan ha rÀddat mÄnga liv, till exempel i fall dÀr det Àr oklart exakt var personen som mÄr dÄligt befinner sig.
â Ju fler ögon desto större chans Ă€r det att vi hittar personen, det Ă€r vĂ€ldigt effektivt. RĂ€ddningstjĂ€nsten har bland annat deltidsbrandmĂ€n pĂ„ mindre orter och kan dĂ„ vara snabbt pĂ„ plats. Vi vet av erfarenhet att om man vĂ€l har bestĂ€mt sig sĂ„ kan det gĂ„ fort, sĂ€ger Laila Eriksson.
Ăven om de gĂ„r in i sin yrkesroll sĂ„ gĂ„r det inte obemĂ€rkt förbi att möta mĂ€nniskor som mĂ„r sĂ„ dĂ„ligt att de inte vill leva lĂ€ngre.
â Det kan vara vĂ€ldigt drĂ€nerande. Vi vet aldrig vad vi kliver in i, vi fĂ„r en hint om det i ett larm men vi vet aldrig riktigt vad det Ă€r. Vi fĂ„r se vĂ€ldigt mycket, sĂ€ger Johanna Claesson.
â Uniformen funkar som en skyddsbarriĂ€r mot mĂ„nga obehagliga saker. PĂ„ platsen har man ganska bra skydd. Det Ă€r nĂ€r man kommer tillbaka och börjar fundera och kanske drar paralleller till egna erfarenheter eller person man kĂ€nner som det kan bli lite jobbigt, sĂ€ger Andreas Eliasson.
Ett larm om suicid kan handla om att en person stÄr pÄ en bro redo att hoppa. Det Àr en situation som blÄljuspersonal kan stÀllas inför.
Det finns ett omfattade internt stöd med bland annat samtal i grupp och individuellt som bÄde Johanna Claesson och Andreas Eliasson upplever som bra.
NÀr det gÀller arbetet för att minska antalet larm kring psykisk ohÀlsa vill Johanna Claesson se en utökad samverkan med psykiatrin och primÀrvÄrden. Laila Eriksson gÄr ett steg lÀngre. Hon Àr starkt kritisk till att psykiatrin inte fÄr tillrÀckligt stora resurser i dag.
â Vi kan plocka ner folk frĂ„n broar och skjutsa dem till psykiatrin, tvĂ„ timmar senare Ă€r de ute och stĂ„r de pĂ„ nĂ€sta bro. Det kan kĂ€nnas tröstlöst. Vi borde bygga ut den psykiska vĂ„rden i det hĂ€r landet, sĂ€ger hon.