Få frågor har diskuterats så mycket politiskt det senaste halvåret som flyktingströmmarna och den stora ökningen av antalet ensamkommande flyktingbarn. Trots statsministerns direktiv om att öka antalet åldersbedömningar av asylsökanden väljer bara ett tjugotal av politikerna i Sörmlands landstingsfullmäktige (trots påminnelser) att svara på SN:s frågor om de anser att fler åldersbedömningar behövs.
– Det går inte att svara ja eller nej på frågan om det behövs fler åldersbedömningar. Fler än vadå?, säger oppositionslandstingsråd Magnus Leivik (M).
Ann-Sofie Jacobsson (MP) folkhälso- och miljölandstingsråd, har valt att inte svara alls.
– Det känns inte så aktuellt att delta, skriver hon i ett sms.
Inte heller Centerpartisterna vill svara på enkäten utan hänvisar till Migrationsverket och partiet på riksnivå.
– Jag kan inte frågan, jag är tom på svar, säger Mattias Claesson (C).
Det enda parti som har svarat i någon större utsträckning är Sverigedemokraterna har svarat att de vill se fler åldersbedömningar.
Socialdemokraterna i landstinget hänvisar till Socialstyrelsen, regeringen och finanslandstingsrådet Monica Johansson (S).
– Monica Johansson svarar för oss allihop. Jag har inget att tillägga, säger Britta Bergström från Oxelösund.
Men finanslandstingsrådet är inte övertygad om att det behövs fler åldersbedömningar, så som statsministern har sagt.
– Det är jag inte så säker på. Metoderna som finns är väldigt osäkra och för mig är det inte så viktigt om en person är 17 och ett halvt eller 18 och ett halvt, säger hon.
– Nu inväntar vi Socialstyrelsens nya rekommendationer.
Magnus Leivik anser däremot att det är viktigt att kunna bedöma ålder eftersom vi har olika rättigheter beroende på om man har fyllt 18 eller ej. Däremot är han noga med att det inte är ett grunduppdrag för vården.
– Min grundinställning är att om staten kräver det kan vi göra det, men då ska det finnas lagstöd för det, säger han.
– Så länge det inte gör det, ska vi som arbetsgivare tvinga personal att göra något de tycker är etiskt tveksamt?
Han poängterar också att det är viktigt att det är frivilligt för individen.
– Sjukvården bygger idag på frivillighet och att det alltid, utan undantag, ska vara till medicinsk nytta för den enskilde. Om så inte är fallet måste det finnas uttryckligt lagstöd för att mot någons vilja genomföra en undersökning under tvång.
Han ifrågasätter också nyttan.
– Dagens medicinska metoder är osäkra och ger inte en exakt ålder. Därför kan man ifrågasätta själva nyttan med undersökningarna.