- Alla är överens om att fördelningen borde vara jämnare. Men sedan kommer det praktiska; var ska de bo i exempelvis Trosa? Det är ganska dyrt att bo där, konstaterar Lucie Riad, integrationsansvarig på länsstyrelsen.
Den kommun i Sörmland som tagit emot flest flyktingar de senaste åren är Eskilstuna. Det visar en sammanställning som länsstyrelsen har gjort. Till Eskilstuna har 2- 800 flyktingar kommit, vilket motsvarar ungefär hälften av de som anlänt till länet.
Kommunens andel av den sörmländska befolkningen uppgår dock bara till 36 procent. Andra kommuner som tar emot en större andel flyktingar än sin andel av befolkningen är Katrineholm, Flen och Vingåker.
I andra änden återfinns Oxelösund, som bara tagit emot 1,3 procent av alla flyktingar. Kommunens andel av den totala befolkningen i Sörmland uppgår till cirka fyra procent.
Vad beror den ojämna fördelningen på?
- En viktig faktor är vilka grupper som historiskt bor på olika ställen. Bor det redan många människor av en nationalitet där kommer också många anhöriga dit. Anhöriginvandringen är stor, säger Lucie Riad.
Kan kommunernas inställning spela in också?
- Jag tror inte det faktiskt, jag tror dels det handlar om var landsmän bor sedan tidigare, dels var det finns bostäder.
Katrineholm har sedan förra året som enda kommun i Sörmland låtit bli att teckna en ny överenskommelse med länsstyrelsen om flyktingmottagande. Men fler sörmländska kommuner har signalerat att de vill skriva ner antalet, framför allt när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Det gäller till exempel Eskilstuna och Vingåker.
Behovet av platser ökar även för andra flyktingar än ensamkommande barn.
- Mest beroende på ett ökat inflöde och att det har byggts upp köer på Migrationsverkets anläggningar. Många flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd har ingen kommun att skriva sig i och blir då kvar hos Migrationsverket. Anledningen till att de inte tas emot i kommunerna kan vara just bostadsbristen, men också att systemet för bosättning inte har fungerat ordentligt.
Lucie Riad menar att den ojämna fördelningen mellan kommunerna får flera konsekvenser, förutom att en del får hårdare belastning på exempelvis skolor och vuxenutbildning.
- Det kan bli lite konstigt när kommuner som Trosa och Gnesta minskar sitt mottagande – det kan exempelvis bli svårt att hålla sfi-undervisningen igång – medan man i andra kommuner kanske inte har personal så att det räcker till. Det vore väldigt bra om man kunde samarbeta mer mellan de sörmländska kommunerna.
Vad gör länsstyrelsen för att utjämna skillnaderna?
- Nu är man i Sörmland överens om att ta ett gemensamt ansvar för att uppfylla sin del av Sveriges sammanlagda mottagande. Hittills har dock inte de sörmländska kommunerna skrivit under någon gemensam överenskommelse. Vårt nästa steg är därför att få till en skrivelse. Finns det inte någon politisk vilja lokalt så går det inte.
Lägger verkligen alla kommuner manken till?
- Om man verkligen vill anstränga sig tycker jag att man åtminstone kan ta emot ensamkommande flyktingbarn. Ett tips är att börja där, säger Lucie Riad.