Fler och fler fattiga människor från Östeuropa tar sig till Sverige i hopp om att kunna spara ihop några kronor genom att tigga. Utvecklingen har gått snabbt och vissa kommuner har tagits på sängen och vet inte vad som gäller.
Inger Grindelid, chef för socialförvaltningen i Strängnäs, är en av dem som tycker att lagen behöver förtydligas.
– Det är lite otydligt. Vi har varit i kontakt med SKL och bett om någon form av uttalande, men har inte fått något svar. Frågan har uppstått i många kommuner under de kalla vintermånaderna.
Men Leif Klingensjö, sektionschef för arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, håller inte med om att reglerna är otydliga.
– Det är socialtjänstlagen som gäller, oavsett om du kommer från Katrineholm, Umeå eller ett annat EU-land.
Som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning. Man har dock inte rätt till logi på ordinarie härbärgen, eftersom man inte ska belasta landets socialförsäkringssystem, enligt EU:s regler om fri rörlighet.
Personer i behov av akut hjälp ska vända sig till socialtjänsten i den kommun man befinner sig i, som sedan gör en individuell bedömning. Bedömningen görs från fall till fall och det handla om hjälp med boende eller mat, men i realiteten resulterar det oftast i en betalad bussbiljett hem till Rumänien.
Vilken hjälp en person i nöd får beror alltså på vilken kommun man råkar befinna sig i och vilken bedömning som görs där. Strängnäs är inte den enda kommunen som har efterfrågat tydligare riktlinjer, debatten har påggåt för fullt de senaste månaderna och regeringen tillsatte i februari en nationell samordnare som ska se över situationen.
– I slutändan handlar det ju om likställdhetsprincipen, vi ska behandla alla personer som befinner sig i vår kommun lika, säger Inger Grindelid.