Salafismen är en konservativ och bokstavstrogen strömning inom islam som i sig inte är våldsbejakande men som enligt terrorforskare har kopplingar till våldsbejakande jihadism. En handfull svenska städer ska ingå i studien som ska undersöka hur den internationella salafistiska miljön och dess idéer påverkar och sprids i Sverige. Vidare ska den salafistiska närvaron i städerna och hur den påverkar lokalsamhället studeras.
Den kommande studien tar avstamp i rapporten Mellan salafism och islamistisk salafism som publicerades 2018 och där Eskilstuna pekas ut som en av städerna där rörelsen är på frammarsch. I rapporten nämns bland annat det flertalet kuppförsök som riktats mot Stora moskén där salafister försökt ta kontroll över moskéns styrelse. Eskilstuna-Kurirens granskning har tidigare visat att den salafistiska al-Rahmanmoskén i Nyfors och fotbollsklubben Al-Salam SK använts för att värva ungdomar till olika jihadiströrelser.
Ewa Spasowski, samordnare mot våldsbejakande extremism, konstaterar att det varit betydligt tystare på senare år.
– I början av 2017 när jag kom hit hade vi ungdomar som reste ner till Syrien och Irak. Det var direkt kopplat till salafismen och de här platserna. Då var det en annan stämning och mycket fokus på så kallade resenärer. Sedan dess har det varit lugnt och jag har för egen del inte märkt att det förändrats eller ökat.
Vilka städer som kan komma att bli aktuella i höstens studie är inte klart. Ewa Spasowski ser dock gärna att projektet innefattar Eskilstuna.
– Det finns en salafistisk miljö som är aktiv inom kommunen så jag tror absolut att vi behöver arbeta förebyggande och långsiktigt för att förhindra att barn och unga dras in. Det är alltid intressant för Eskilstuna att vara med i den här typen av projekt och ta del av råd och rön.
Robert Nilsson, säkerhetssamordnare i Nyköping, upplever inte att salafismen har fått något fotfäste i kommunen. Däremot, konstaterar han, förekommer inslag av angiverisystem och social kontroll i vissa områden.
– Det kan förstås förändras, men i dag tycks det inte finnas någon jordmån för salafism i kommunen. Moralpoliser är däremot ett fenomen som existerar. Samtidigt gör slutenheten att det är svårt för oss att få en ordentlig uppfattning om vad som händer i de här sammanhangen. Vi jobbar på att bättre kunna nå in i de här grupperna och att de ska etablera sig mer i samhället i stort.
Robert Nilsson ställer sig positiv till forskningsprojektet och menar att Nyköping, trots att just salafism inte är ett stort problem, skulle tjäna på att vara en del av undersökningen.
– Allt som syftar till att ge en kunskapsbaserad lägesbild är bra. Det hjälper kommunen att få en bättre uppfattning om vad som försiggår och att basera sin verksamhet på systematiskt genererad kunskap snarare än antaganden.
I Katrineholm är kommunen, tillsammans med polisen och säkerhetspolisen, mitt uppe i ett eget arbete med att kartlägga olika typer av extremism. Tobias Plantin är säkerhetschef i Katrineholm och konstaterar att han inte har någon kännedom om att det skulle finnas en salafistisk miljö i kommunen.
– Det behöver förstås inte betyda att vi inte har någon salafism, men i dagsläget har jag ingen information om det, säger han.