Fem veckor tog det för Peter Sjölund, att med hjälp av dna-tester hitta den ansvarige för dubbelmordet i Linköping 2004.
Föreläsningen om dna och släktforskning hölls i föreningen KFV Släktforskares regi. Peter Sjölund själv blev känd för den breda allmänheten över en dag, när han hjälpte polisen att lösa dubbelmordet i Linköping.
16 år efter dubbelmordet 2004, där en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna höggs ihjäl på öppen gata, satte sig Peter Sjölund med dna-spåren från brottsplatsen. Han visste inte vart dna-spåren skulle leda. Få länder är så lätta att släktforska i som Sverige, här finns noggrannt förda kyrkoböcker sedan 1600-talet. I Linköpingsfallet spårade Sjölund som längst tillbaka till 1790.
– Sverige är världsledande, i de andra nordiska länderna och i Nordeuropa finns till viss del register. Men till exempel i Asien, i Turkiet, det går inte att hitta något.
Normalt arbetar Peter Sjölund med att hitta pappor, som historiskt betecknats "fader okänd" i kyrkböckerna, via dna. Han har då tillgång till fyra stora databaser och till dna från alla som skickat in topsar till företagen. Men polisen använder bara databasen Family tree dna och får bara leta bland personer som godkänt att vara sökbara.
– Jag fick nästan 900 matchningar och alla hade rötter i Östergötland. Det var så pass många hyfsade matchningar. Då tänkte jag att det här ska jag lösa. Jag landade i en familj med två bröder. Det måste vara någon av dem.
Fem veckor efter att Peter Sjölund började jobba kallade polisen i Linköping in Daniel Nyqvist på förhör och senare samma dag erkände Nyqvist dubbelmorden.
På kniven som användes vid dubbelmordet 2004 fanns dna-spår, som 16 år senare ledde till mördaren.
– Morden var så tragiska för så många. Pojkens anhöriga hade levt i sådan ovisshet. De visste ju inte om det var riktat mot dem. De sa att de kunnat sova en hel natt för första gången på 16 år, säger Peter Sjölund.
Och släktforskare som extraknäcker som mordutredare lär vi få se fler av, tror Peter Sjölund.
– I USA har man knäckt 150 kalla fall med hjälp av dna. Det är ett oerhört kraftfullt verktyg. Men det måste finnas bra dna och ett land som det går att släktforska i.
I Sverige finns ungefär 650 "cold cases", kalla fall, som rör mord. Peter Sjölund tror att omkring 100 av dem skulle kunna gå att lösa med kombinationen dna och släktforskning.
– Vi är ett gäng nu, sju av de vassaste dna-forskarna i Sverige, som står beredda att hjälpa till. Jag är inte den enda som kan lösa gamla mord i Sverige. Ett fall jag själv funderat på är dubbelmordet i Brattås, Härnösand. Men jag vet inte om det finns dna där.
Från polisens sida är släktforskarstödet välkommet:
– Dna-forskning kommer med största sannolikhet utvecklas ytterligare. I vissa ärenden kommer det vara avgörande. Linköpingsärendet är ett lysande exempel. All utveckling som berör utredningsarbetet och som kan bidra till att få svar välkomnas av oss som har att arbeta med detta, kommenterar Lars Liewenborg, chef för polisens avdelning för grova brott i Nyköping.
Peter Göransson, poliskommissarie vid utredningsverksamheten i Katrineholm, nämner särskilt mordet på Kyrkogatan i Eskilstuna 1993, som ett fall där dna var avgörande.
Kommissarie Peter Göransson tror att dna-släktforskningen utan tvekan kommer att hjälpa polisen att utreda brott.
– Man säkrade dna från den förmodade gärningsmannen. Vid en topsning i Katrineholm, många många år senare och samband med något ganska ringa brott, gav det träff. Utan tvekan kommer dna-forskningen att hjälpa oss i utredningar. Det gör ju redan det, säger han.