Jörgen Striem håller inte med om att läkaravtalets komptidsregler påverkar vården negativt.
Har ni diskuterat att förlägga grundarbetstiden för läkare över hela dygnet?
– Den här frågan har diskuterats sedan 80-talet, framför allt på nationell nivå. Jag har räknat sedan dess och jag får inte ihop det. Man ska komma ihåg att läkarna jobbar under sina jourer.
Men blir inte arbetstiden mer normal om man schemalägger läkarna på samma sätt som andra personalgrupper, sjuksköterskor till exempel, under dygnets alla timmar?
– Vinsten är inte lika uppenbar som man kan tro, schemaläggning ger inte så stora effekter om man endast tittar på den komptid som genereras. Jag vet att läkarförbundet är starkt emot en förändring. Ingen är intresserad av att gå med på en försämrad ersättning.
Men Svenskt näringsliv förespråkar inte försämrad ersättning, utan att läkarna ska ta sin kompledighet i pengar i stället för tid. I Sörmland uppmanas läkare att ta ut komp i tid i stället för pengar. Varför?
– Det är en avtalsfråga. Men det handlar inte om så mycket tid. Om en läkare jobbar ett 25-timmars aktivt jourpass är det 50 timmar som ska kompenseras, bara 40 av dem tas ut tid. Jag tror inte de komptimmarna är en avgörande faktor för den situation vi har i vården i dag.
Men precis det hävdar man i rapporten. Blir det inte färre läkare dagtid när mycket komp tas i ledighet?
– Jag vet inte hur man har räknat, eftersom jag inte har läst rapporten. En viss tidsmarginal kan det ge. Hur avgörande det är beror helt på hur många läkare det finns på kliniken. Man behöver således se på situationen i enskilda verksamheter.
I dag hyr läkarna ut sig på sin kompledighet. Är det ett problem?
– Jag vet inte vilken omfattning det handlar om i Sörmland. Jag har heller inget exempel på att det skulle vara negativt. Vi har dessutom regler för bisysslor. Det är närmaste verksamhetschef som har ansvar på det, det förs ingen statistik centralt. Om läkaren jobbar i landsting A och hyr ut sig i landsting B så är det ju ändå ett arbete som tillförs vården.
Men om det blir en dyrare vård i slutänden är det väl ett problem för samhället?
– Jag vill inte spekulera i det. Det finns konkurrensregler och en marknadssituation som gör att vi inte har enkla lösningar. Hur som helst är hyrläkarna inget enskilt problem som Sörmlands landsting ensamt kan hantera, det krävs att man gör något på nationell nivå.
Jörgen Striem återkommer senare och berättar att en genomlysning är på gång.
– Vi arbetar med detta inom hälso- och sjukvården i Sörmland. Vi har mycket att lära av andra. Vi kommer därför inleda ett samarbete med Helseplan* som har stor erfarenhet inom området. Tanken vara att inleda ett samarbete med en erfaren partner redan för drygt ett år sedan, men upphandlingar tar sin tid.
Han säger vidare att ett förändrat avtal innebär en risk för Sörmlands landsting.
– Vi skulle riskera problem med konflikter och personalflykt om ledningen ensidigt drev en sådan här fråga. Vi är däremot angelägna att man lokalt ser över sin så kallade produktions- och kapacitetsplanering och gör de anpassningar som tillgodoser behoven av en god vård och effektiv vård och samtidigt en god arbetsmiljö.