Landets föråldrade VA-nät har kallats för en tickande bomb under jord. Ledningar som grävdes ner för 50–60 år sedan har passerat bäst-före-datum. En del av dem fungerar fortfarande alldeles utmärkt, medan bristerna hos andra ger sig till känna i form av återkommande vattenläckor och torrt i kranarna hos kommuninvånarna.
Enbart ålder är inte något bra mått på om en ledning är bra eller dålig. Det understryker Hans Bäckman, expert på rörnät hos branschorganisationen Svenskt vatten.
– Nej, det finns ingen anledning att byta ut en fungerande ledning bara för att den är gammal. Det handlar om enormt stora pengar så det är viktigt att byta rätt.
– Det är väldigt svårt att förutse den första läckan på en ledning. Man måste göra systematiska uppföljningar av områden som har återkommande driftsproblem. Det är en analys som varje kommun måste göra utifrån sitt eget VA-nät.
Just så arbetar man också hos Sörmland vatten och avfall AB, bolaget som ägs gemensamt av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner.
– Vi har personal som har jobbat här i många år och som vet vilka ledningar som har haft läckor. Sedan några år tillbaka samlar vi in och digitaliserar den kunskap som finns i bolaget, säger Per Ivarsson.
– Detta, tillsammans med annan dokumentation, ger en bild av VA-nätets status.
Svenskt vatten ser det som önskvärt att kommunerna byter ut 0,7 procent av sina ledningar om året. Det är en modifiering mot tidigare rekommendationer som låg på en procent, men fortfarande en bit kvar för Sörmland vatten.
– I snitt har vi i år en utbytestakt på 0,55 procent. Bland annat för att vi måste göra andra stora investeringar, till exempel ombyggnad av reningsverk
VA-verksamheten ska vara självbärande, det vill säga att det är kunderna som betalar vad det kostar. Bolagens tjänstemän tar fram beslutsunderlaget, men i regel är det politikerna i kommunfullmäktige som bestämmer taxan.
Svenskt vatten har varit kritiska till att taxorna inte höjts i den takt som krävts för att kunna investera i nya ledningar. Kostnaden har i stället flyttats till framtida generationer.
Men nu tycker sig ändå Per Ivarsson se en förändrad attityd hos politikerna.
– Det finns en ökad medvetenhet om att förnyelsetakten måste öka.
Nu är det inte bara ledningarna under jord som behöver förnyas. Detsamma gäller de kommunala vatten- och reningsverken, som i många fall kräver stora investeringar.
Därför tvingades Sörmland vatten till exempel i år höja va-taxan i Flen. Höjningen motsvarar 117 kronor i månaden för typhushållet, ett enbostadshus som använder 150 kubikmeter vatten om året. Pengarna behövs bland annat till en ombyggnad av Flens reningsverk.
Också Katrineholms reningsverk Rosenholm och Vingåkers reningsverk i Österåker står inför ombyggnader, men med mindre konsekvens på VA-taxorna.