Aktivitet och lustfylldhet hör till det som påverkar vårt humör allra bäst. Vi värderar mycket efter en lustkänsla och många hormoner är kopplade till lust och olust, enligt Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet.
- Det är ett svårt ämne att forska på. Jag tror inte att man med forskning kan styrka att en lång, solig sommar ger en gladare höst. Men man kan generellt säga att man mår bra av att vara aktiv och lustfylld. Båda de grunddimensionerna i människors beteenden har fått sitt i sommar, säger han.
Efter förra årets vädermässigt mer mediokra sommar hade många sänkt förväntningarna på årets semester. När den sedan blev mycket bättre än väntat bidrar det i sig till att sänka stressnivåerna i hela systemet.
- Vädret har gjort att många har varit ute och rört på sig i högre grad och det gör oss mer positiva. Det sämsta för humöret är passivitet och olust - till exempel att sitta i tv-soffan och tycka att programmen är dåliga, konstaterar Gunnar Aronsson.
Känner man att man har fått ut något av sin ledighet fungerar sommaren som uppladdningstid både fysiskt och psykiskt. Den eviga längtan efter den svenska sommaren har blivit tillfredsställd med råge i år.
Även en molnig sommar är tillgången till dagsljus lika stor, men väljer man att sitta inne får man för lite ljus.
- Hur länge de positiva effekterna efter en solig sommar sitter i är svårt att svara på. Men man kan anta att en så lång period av fint väder har varit gynnsamt för många, säger Gunnar Aronsson.
Bästa sättet att ladda inför hösten är att fortsätta vara utomhus mycket och röra på sig. Då ökar motståndskraften mot stress och depression.
Årstidsbunden depression kopplad till höst eller vår är en vedertagen åkomma i Sverige. Med d-vitaminrik kost och ljusterapi tycker sig många må bättre under den mörka årstiden. Men i många andra länder går man betydligt längre än så i kopplingen mellan väder och hälsa.
I bland annat Tyskland, Japan, Australien och USA har biometeorologi som vetenskap växt fram under åren. Man ser till sambandet mellan meteorologi, biologi, medicin och psykologi och visar statistik som förklarar hur exempelvis lufttryck orsakar migrän eller föhnvindar och positiva joner kan öka självmordsfrekvensen.