– Intresset har jag fått från mina föräldrar. De har alltid gått mycket på auktioner, hemma hos dem är det bara gamla saker. För mig är det inte nödvändigt att grejerna är gamla – jag gillar nytillverkat också men det ska se slitet ut.
Fortfarande går det att hitta fina grejer på auktion menar Mia. Men det är lättare att fynda på landsbygden, som till exempel i Riddarhyttan där hon tillbringat många somrar hos farmor och farfar.
– Jag brukar också kolla i tidningen efter garageloppis som folk har hemma på gården. Det är också bra fyndställen. Och så åker jag gärna med kompisarna till Västerås. Där finns det många bra inredningsaffärer. Men det är inte alltid som vi shoppar, ofta går vi bara runt, spanar och har en trevlig dag tillsammans.
I vardagsrummet är alla möbler vita utom moraklockan som är ljust grå.
– Jag fick den av mina föräldrar som hade ropat in den på auktion. Ägaren som sålde den hade försökt att måla kurbits med allmogefärger men inte lyckats speciellt bra. Men så skrapade jag på en lucka och hittade den grå färgen under. Jag tog med luckan till en färghandlare som blandade till rätt grå nyans och det blev ju jättefint.
Vart man än tittar finns någon grej, detalj eller grupp av saker att fästa blicken på – en gammal bok med vitt sidenband runt, lyktor och ljus, glasflaskor, tenn- och zinkfat, antika plåtaskar, burkar, krukväxter med små vita blommor... ja, det tar aldrig slut.
– Jag älskar att hålla på med att inreda och dekorera. Det är en fördel om man gillar att städa och det gör jag gärna, ofta på morgonen innan jobbet. Jag är morgonpigg och går upp klockan fem varje morgon, då hinner man med en hel del innan jobbet, till och med att lösa korsord.
Vissa möbler är mer än bara vackra, som exempelvis pottskåpet och väggskåpet från Mias farmor.
– De skåpen har jag sett i alla år. Väggskåpet påminner mig mycket om somrarna hos farmor. Hon bodde halvårsvis i ett gammalt torp i Riddarhyttan och i skåpet som hängde i köket hade jag och min bror våra tandborstar. Det minnet kommer alltid att finnas kvar.
Köket byggdes om för andra gången 2001 och går i en lantlig stil med ekluckor och bänkskivor av granit.
– Villan byggdes 1962 och vi totalrenoverade när vi flyttade in 1989. När vi skulle göra om köket ville jag ha olika nivåer på bänkskivorna och helst hade jag också velat ha en gammal ugn men jag fick nöja mig med luckan, säger Mia och skrattar.
Järnluckan sitter ovanför spisen och döljer en nisch för kryddor.
Från köksfönstret ser man det stora inglasade uterummet och på tomten utanför poolen och en vitkalkad mur.
– På somrarna är vi på altanen nästan hela tiden. Eftersom det är ett riktigt tegeltak med isolering blir uterummet aldrig för varmt fast det är heta dagar.
– När vi öppnar de stora glaspartierna fläktar det bara svalt och skönt. Och på jul och nyår värmer vi upp med fläktar så att vi kan sitta här och äta och umgås.
Båda barnen har sina sovrum kvar. Sandra sover för det mesta hos sin pojkvän i Stockholm och kommer bara hem då och då. Johan använder sitt sovrum enbart till sömn för i källaren har han sitt eget näste med skinnsoffa, tv, dator och musikanläggning.
– Där har jag inte haft ett dugg att säga till om. Johan har fått inreda precis som han vill. Där hänger han med sina kompisar och det är perfekt för ett gäng 18-åringar. Till och med våra gamla klumpiga högtalare från 80-talet har kommit till användning.
Villan är inte stor men har fungerat bra under tiden barnen varit små och gått i skolan.
– Det är ett perfekt område när man har barn – lugnt och nära till skolan men ändå inte långt ifrån stan. Nu börjar vi fundera på hur det ska bli när barnen inte bor hemma längre. En sak som jag vill göra är att börja åka mc igen, även om jag bara sitter bakpå. Det längtar jag efter.